Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Karleby, Nils: Arbete och inkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETE OCH INKOMST
15
intet samband ha med resultatet av hans speciella arbete. Om han
skottar snö eller odlar potatis eller tjänstgör som sandwichman,
kommer på ett ut. Han får ungefär samma lön, om han arbetar i
en vinst- eller i en förlustgivande fabrik, om han frambringar
kuranta eller osäljbara varor. Den fabrik där han länge arbetat
nedlägges; den har "gått med förlust", fast den förut kanske gick bra,
och "pengarna äro slut". Att detta beror på förskjutningar i den
samhälleliga behovstillfredsställelsen eller i en ökning av arbetets
gränsproduktivitet, så att fabriken i fråga nu kommit nedanför
gränsen och inte längre kan fortsätta tender lämnande av den
ersättning åt de i densamma verkande som blivit det normala, ligger ju
icke öppet i dagen. Han blir arbetslös på grund av marknadens
fluktuationer; att detta betyder ekonomiskt sett att gränsnyttan av
hans speciella arbete sjunkit och icke giver samma utbyte som förut,
står icke i dagspressen. Där omtalas blott det yttre uttrycket,
nämligen att "avsättningen stoppats" och "arbetarna blivit arbetslösa".
Det finns emellertid väl arbete, men icke ett arbete som giver det
utbyte man vant sig att betrakta som normalt. När kravet härpå
vid-hålles, vilket i alla normala fall kan göras emedan fluktuationen
är en tillfällighet, uppstår arbetsbrist intill dess antingen en ny
verksamhet funnits, som giver önskat utbyte, eller också uppskattningen
av den gamla verksamheten stigit igen, så att den åter kan giva
detsamma.2) Detta gäller icke blott industriarbetarna: även inom
övriga befolkningskategorier finnes en viss fluktuation med
arbets-och inkomstlöshet,1) endast att det här i allmänhet icke blir en
massföreteelse. Under häftiga kriser kan detta dock inträffa.
*) "Ung, bildad köpman, disponerande eget kontor, söker på grund av
bristande göromål uppdrag av vad slag som helst." Annons ur dagspressen
(D. N. 8.1.22).
2) Denna uppsats behandlar icke den efter världskrigets slut inträdda krisen.
Det är emellertid tydligt, att principiellt gäller det sagda även för denna.
Den utarmning av stora delar av världen, som följt med kriget, och som
förorsakar den bristande efterfrågan på svenska exportvaror, innebär ju i
realiteten intet annat, än att den svenska exporten icke kan ske i normal omfattning
till priser (d. v. s. utlandsvaror i likvid), som trygga de inom den verksammas
normala uppehälle. Den härav följande förlamningen återverkar på hela
näringslivet. Av denna rot till krisen följer, att den verkliga böten endast kan ligga i
återställandet av normal produktions- och utbytesförmåga hos våra utländska
avnämare. Lönereduceringar — varunder man ju icke kan rubricera
anpassning till ändrat penningvärde — i Sverige, vilka ju i grunden intet annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
