Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Karleby, Nils: Arbete och inkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IB
NILS KARLEKY
Det verkliga inre sammanhanget i dessa företeelser har, såsom
nämnts, fördunklats med den moderna individualismen och korn-
betydde än att landet finge mindre utbyte av sitt arbete för utlandet, kunna
icke utgöra en sådan bot. Visserligen är det teoretiskt taget klart,
att om vi t. ex. lämnade våra exportvaror gratis till utlandet — d. v. s.
arbetade gratis — kunde vi finna avsättning i praktiskt taget obegränsade
kvantiteter. (I verkligheten skulle detta väl uppfattas som ,,dumping,,, som
snart hindrades I) Men en sådan avsättning, eller avsättning till mycket låga
priser, skulle ju icke skänka tillräcklig inkomst och köpkraft, och kriseu skulle
sålunda i det hela vara ohjälpt. Det är ju bristen på inkomst, icke pä arbete,
som är krisens kärna. För dess övervinnande krävdes en omjustering på helt ny
basis av hela folkhushållet, med därav följande förskjutningar i produktionens
inriktning, vilken finge göras om igen då krisen ute i världen lättade. Med
den tröghet, som utmärker samhällslivet, är detta en alldeles för allvarlig och
tidsödande process, för att kunna sättas i fråga på grund av tillfälliga
konjunkturer. I det fall, att en verklig varaktig nedsättning i världens
allmänna produktionsförmåga skett, skulle en allmän varaktig nedsättning av
realinkomsten vara oundviklig. Då skulle den visserligen — med nedan
nämnda undantagsfall — vara oundviklig; huru hög den skulle bliva och i
vilken grad den skulle drabba olika inkomstarter, kan knappast a priori sägas.
I detta fall skulle hela landets näringsliv få undergå en omläggning på basis
av minskad konsumtion och ökad arbetsprestation för betalningen av från
utlandet erhållna varor. En minskad produktionsförmåga inom Sverige kan
väl icke förutsättas. Den reala inkomstminskningen måste alltså bli precis så
stor, som motsvarar verkningen för Sveriges del av den minskade
produktionsförmågan i övrigt. Förutsättningen är då emellertid "i övrigt lika
omständigheter". Om — och detta är det nämnda undantaget — behovet av svenska
exportartiklar är lika starkt och uppskattningen lika hög som f öiut, och samtidigt
ingen försämring skett i produktionsmöjligheterna för de varor Sverige
importerar, eller utlandets producenter nöjde sig med en så mycket mindre
realbelöning som motsvarade deras försämrade produktionsmöjligheter, vilket de ju
måste göra, därest icke en ökad knapphet på deras produkter skulle stegra
dessas värde, så skulle tydligtvis utlandet själv bära hela följden av sin nedsatta
produktivitet och Sverige icke drabbas av inkomstminskningen. Endast en
konkret undersökning — eller ännu troligare: den hårda praktiska
erfarenheten — kan i detalj och med säkerhet visa, vilka verkningarna skola bliva.
Det är emellertid av vikt, att den rätta synen på sakens sammanhang anlägges:
att arbetslönen såväl som andra inkomster beror till sin höjd i sista hane och på
det hela taget på objektiva faktorer, som man bör känna, men icke kan diktera.
Att en tillfällig minskning av realinkomsten redan skett, är tydligt; varje
dag som går under stagnation i det internationella och det svenska ekonomiska
livet innebär att mindre inkomst skapas, och varje dag som kommer att gå
under en mindre produktion än förut medför a priori en mindre realinkomst
än förut. Så länge rubbningarna och stagnationen fortsätta, har landet helt
enkelt en mindre inkomst än förut. De olika uppfattningar som kunna hysas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
