Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Thorsing, Oscar: Irlands frihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IRLANDS FRIHET
21
förhatliga agenter. Denna folkmassa tillväxte med förfärande
snabbhet under första hälften av 1800-talet. Omkring mitten av
detta århundrade slog potatisskörden fel, och tusentals gingo under
i hungersnöden. Från Amerika, dit miljoner irländska utvandrare
samlats under årens lopp, underblåstes missnöjet, och hemliga
brödraskap, de s. k. fenierna, drevo en häftig propaganda för Irlands
våldsamma lösslitande från England. En rad av reformer försöktes
åter som botemedel. Den episkopala statskyrkan, till vilken
katolikerna fått betala tionde, avskaffades 1869. En Land Act 1870
förbättrade betydligt den irländske arrendatorns ställning. Men
när Gladstone till slut ville genomföra home-rule för Irland möttes
han av ett starkt motstånd ej blott från engelska konservativa utan
också från irländska unionister.
Det irländska nationalpartiet, som på Gladstones tid leddes av
Parnell, representerade ej hela Irland. De sex grevskapen i Norra
Irland, Ulster, hade funnit unionen nyttig. I dessa grevskap var
majoriteten protestantisk och industriidkande. Med unionen vann
den trygghet för sin industri och fick de tvångsrestriktioner och
handelslagar, varmed de brittiska konkurrenterna bekämpat dess
utveckling, upphävda. Hos detta unionistiska parti fann det engelska
konservativa ett säkert stöd för sin Irlandspolitik och led de liberala
ministärernas home-rule politik skeppsbrott. Efter den sista
Gladstoneska regeringens fall började de konservativas försök "att ta död på
home-rule-rörelsen med vänlighet’’. Betydande jordreformer
vidtogos, och insiktsfulla män sådana som Balfour sattes i spetsen för
det irländska statsdepartementet. Men reformerna kommo nu för
sent, och vi minnas från åren före världskrigets utbrott den
bitterhet, som präglade home-rule-striderna. Till sist fann Lloyd George
på att avskaffa lordernas vetorätt och stödd av underhuset
genomdrev han en home-rule-bill 1914. Med krigets utbrott sköts frågan
i bakgrunden, och akten kom ej att träda i kraft. När kriget
upphörde hade så betydelsefulla förändringar inträffat, att det ej
längre kunde bli tal om att tillämpa den.
Före kriget hade det nationalistiska eller irländska partiet haft
majoriteten av Irlands folk bakom sig. Dess mål var att på
konstitutionell väg lösa Irland från England och förvärva
självstyrelse för Irland inom imperiets gränser. Efter kriget tycktes de
långt radikalare Sinn-Feinarna ha fått folket med sig. Dess mål
var att skapa en irländsk republik, och de misstrodde de pariamen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
