Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Thorsing, Oscar: Irlands frihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
OSCAR THORSING
tariska medlen. Den yttersta orsaken till att Sinn Fein fick
makten låg i Ulster.
Upphetsningen hade varit stor i Ulster över home-rule billens
antagande. Carson uppmanade sina anhängare att med alla medel
bekämpa genomförandet av home-rule. Militärstyrkor utrustades
i all öppenhet. Där funnos unionistläger till och med i England.
Regeringens tämligen betonade passivitet uppväckte en storm av
ovilja i södra Irland och ledde till att starka friskaror utrustades
även där. För att stilla upphetsningen i Ulster lovade regeringen
att införa ändringar i home-rule akten, såvida unionisterna visade
sig benägna för kompromisser.
Denna obeständighet skärpte misstron i södra Irland och bland
de friskaror, som samlats under professor Mac Neill, och som
utgjorde en från Sinn Fein skild organisation, begynte en stark
revolutionär stämning göra sig gällande. När Redmond,
nationalistpartiets ledare i början av kriget vände sig till dem för att förmå dem
gå ut på Englands sida, möttes han av ett blankt avslag från Mac
Neill. En del av friskarorna följde honom visserligen men de flesta
stannade kvar under Mac Neill. Redmond hade dock varit deras
erkända överhuvud. Den anda, som vunnit insteg hos Irlands folk,
kom dock ej riktigt till synes förrän efter revolutionen 1916. I och
för sig hade revolutionen ingenting att göra med Sinn Fein. Det
hela hade tillgått så, att en mindre styrka bland Mac Neills trupper
brutit sig ur förbandet och förenat sig med en av arbetarledaren
Conolly organiserad styrka i Dublin. På måndagen den 24 april
sätta de sig i besittning av centralpostkontoret och några andra
offentliga byggnader och börja en republikansk regering. Vid veckans
slut var upproret undertryckt, och ledarna inspärrade. En av dessa,
folkskolläraren Pearse, hade förklarat, att han väl visste att
revolution ej skulle lyckas, men att hans död skulle väcka de republikanska
känslorna till liv hos folket. Han hade rätt tytt sitt folks psykologi.
Att män funnos, som voro villiga att offra sitt liv för Irlands sak,
kom folkets hjärta att klappa varmare, och revolutionen som när
den pågick saknade dess stöd, hade inom några månader ryckt hela
folket med sig.
Nu var stunden slagen för Sinn Fein. Nyss hade den levat blott
som en allmän idériktning, legat i luften så att säga. Nu lade den
beslag på folkets republikanska känslor, kanaliserade den
revolutionära stämningen och tillskansade sig 73 platser vid det allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
