Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Hedén, Erik: Varför bör staten straffa?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARFÖR BÖR STATEN STRAFFA?
29
sinnelag vill han hava en särskild mera hedersam och mild
inspärrningsform, vilken på lagspråket kallas custodia honesta.
Men denna humanitära tendens behärskar ingalunda hela hans
lagutkast. Tvärtom finner man snart att han i hög grad vill öka
brottens antal. Han vill framför allt strafflägga försöksbrott. Nu
straffas sådana enligt gammal svensk rättshävd i regeln icke.
Endast i säregna fall, såsom vid mordförsök, har straff inträtt.
Thyrén har emellertid velat genomgående straffa försök till brott.
Därvid stöder han sig ej på den praktiska synpunkt som härvidlag måste
vara ensam avgörande. Han påvisar ej att några verkligen
upprörande fall av brottsförsök blivit ostraffade, eller att
försöksbrotten äro oroande vanliga. Han resonerar rent teoretiskt.
Emellertid har hans teori haft den påföljden att den klasslagstiftning mot
en enda sort av försöksbrott som den för ej länge sedan tillkomna
Åkarpslagen innebär skulle bestå. Ja, den skulle bestå säkrare än
förr. Den skulle ej som förr vara en ensamstående fläck på svensk
lag utan åtminstone skenbart te sig som ett led i ett genomtänkt
system. De arbetare som hädanefter straffades enligt lagen skulle
hava den stora glädjen att veta även andra straffas eller kunna
straffas för handlingar som ingen människa hittills funnit
straffvärda !
Likaså är det en märklig sak med den där custodia honesta. Man
tycker den särskilt borde gälla dem, som hittills straffats — med
fängelse eller straffarbete — enligt Staaff lagarne, vilka ju gälla
åsiktsförbrytelser, förbrytelser mot bestående lag av övertygelse,
alltså i regeln av hedervärda motiv. Men ingalunda. Thyrén
kämpade i riksdagen ivrigt för att bevara dessa. Alltså ligger
misstanken nära att hans nya, "hedervärda" men i alla fall sannerligen
lindrigt trevliga inspärrningsform komme att, med eller mot hans
vilja, tillämpas på vissa åsiktsförbrytelser som hittills icke ansetts
straffbara. Från demokratiskt håll måste därför hans
strafflagsreform mottagas med kritik, att icke säga misstro.
•
Thyréns anseende har emellertid, även i demokratiska kretsar, ända
in i det sista varit mycket högt. Man kan därför förstå vilket
uppseende det väckte, när professor Vilhelm Lundstedt mot hela den
rådande straffrättsåskådningen, alltså främst mot honom, riktade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
