Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Händelser och spörsmål - En blick tillbaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
53
Det är möjligt, att insikten om den djupt samhällsbevarande,
utvecklingsfrämjande, mansklighetshöjande innebörden i den moderna arbetarklassens
emancipationskamp under senaste tider vunnit något större utbredning bland
Sveriges med självförhävelse så kallade bildade klasser. Men tillräckligt utbredd
är den långtifrån, och om andra delen av Gerhard Magnussons stora arbete
’’Socialdemokratin i Sverige", (P. A. Norstedt & Söner, Sthlm. Pris h. 15 kr.),
som till julen utkommit, skulle lia en alldeles speciell uppgift att fylla, sä vore
det just uppgiften att sprida den insikten. Näppeligen i något arbete har med
den varma och övertygande ton och framställning som här denna djupa innebörd
i arbetarklassens strävanden klarlagts. Icke som om detta skulle vara den enda
uppgift, arbetet i fråga är ägnat att fylla; tvärtom, den rotlöshet och
traditions-löshet, som psykologiskt sett är industriarbetarklassens olycka, medför även att
den har lätt att glömma sin egen kamps historia och dess lärdomar, och en bättre
undervisning härom än hr Magnussons arbete är knappast tänkbar. Man
stannar sida efter sida vid överraskande, värdefulla upptäckter och lärdomar, den
mest frapperande kanske den, som även de utländska journalisterna vid
storstrejken 1909 gjorde, vilken utomordentligt god, hederlig, ansvarsmedveten
ledning den svenska arbetarrörelsen förunnats att äga.
Den bild av ädelt göt, mäktig och djup hänförelse och lugn och klok
besinning, som giver sig av hr Magnussons skildring av den svenska
arbetarrörelsens strävan på skilda fält, bör vara en till mycken självrannsakan väckande
syn för de krafter, som i stat och samhälle i klassvriden felsyn bekämpat den
såsom blott onda anslag mot det bestående. Och det lär knappast kunna
undgås, att en stilla förbittring stiger upp i den opartiske läsarens bröst mot den
"nationella" politik, som i förblindelse och inskränkthet decennier igenom
förött nationella värden och skapat olust i landet. Vägran att uppfylla enkla
önskemål, starrblind oförmåga att se den verkliga och stora innebörden i
arbetarklassens strävan och demokratiska krav, bornerad styvnackenhet och ihålig
stortalighet, frän okultur och inbilsk självgodhet, ja, t. ex. i hr Boströms
politik mot Norge den groteska dumheten i Karl den tolftes stövlar — det är
bilden av den samhällsbevarande privilegiepolitik, från vilken det först i elfte
timmen lyckades den svenska demokratin att befria landet.
Det har varit ett utomordentligt svårt verk för den svenska arbetarrörelsens
ledning att trots den knutna nävens förbannelse, som de besittandes kortsynta
politik oupphörligt väckte ute bland den svenska arbetarklassen, bevara
rörelsen frisk och sund och skydda den från anarkiserande utväxter. Skallet mot
"ledarna", vilka aldrig ville tillåta den sjudande ärliga harmen mot ett
permanent lockouthot och mot högerväldets antifolkliga gärningar i politiskt
avseende taga sig uttryck i en "befriande handling", växte och växte och
hotade under första decenniet av 1900-talet underminera hela rörelsens styrka
och sundhet. "Intet annat lands socialdemokratiska arbetare skulle lugnt finna
sig i det slags utgjutelser mot sina egna valda förtroendemän av alla slag som
här på offentliga möten första bästa unga lymmel anser sig ha rätt att slunga
fram", heter det i ett missmodigt yttrande av Branting 1908, som hr
Magnusson dragit fram. Och det var sant. Men det stora verket lyckades,
utvikningarna på attentatens och den blinda förtvivlans vägar blevo trots de
härskandes bränslebärning till klasskampens bål så få och små, att de helt träda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
