Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Händelser och spörsmål - Monopolkontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
;~)(> HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
stämningen är formell eller reell. Det förefaller otvivelaktigt, att kommittén
i sin egen exempelsamling på nu förefintliga monopol flerstädes gått över
gränsen och såsom monopol karakteriserat formella prisbestämningar, som
blott registrera ur marknaden framgående priser men icke diktera dem. Den
har därmed i sin exempelsamling kommit att ge stöd åt en föreställning, att
varje organiserad samverkan på visst sätt är ett monopol. Detta är emellertid
icke riktigt, utan beror på ett underkännande av ett mycket arbetsbesparande
och mycket betydelsefullt drag i det moderna ekonomiska livet, nämligen
tillämpningen av det enhetliga priset i stället för det i varje enskilt köp
varierande priset.
Från en extremt teoretisk ståndpunkt skulle varje köp av viss produkt
innesluta sitt eget speciella pris. Om Andersson är i större behov av en
vara än Pettersson, skulle han vara villig att betala den något högre,
och varje enskild köpeoperation skulle sålunda föregås avr ett långvarigt
prutande och diskuterande mellan köpare och säljare. Detta sker emellertid
icke, utan enligt "indifferensens lag" betingar varje vara av viss art samma
pris på hela marknaden. Det uppstår ett visst marknadspris, som på de stora
varubörserna angives i dagsnoteringarna. Nu finns det emellertid intet hinder,
att detta marknadspris t. ex. i minuthandeln dag för dag angives av en
organisation, utan att därför kan vara tal om ett monopol. Detta enhetliga angivande
är av stor fördel både för säljaren och köparen, som därigenom besparas en
mängd tid och felaktiga uppköp eller försäljningar. Det är ett misstag att
tro, att det utan vidare är monopolistiskt. Det kan tvärtom helt behärskas
av konkurrensen. Ett pri3 över det naturliga marknadsläget på slutprodukten
i detaljhandeln leder ovillkorligt till en minskad avsättning; de till grosshandeln
och därifrån till tillverkarna ingående orderna minskas, och tvärtom med ett
för lågt pris. Här uppe, i de "stora" affärerna, har man ännu "prutköpet",
och i vilken riktning prisavgörandena komma att falla, beror på
marknadsreflexerna nedifrån. Visserligen äro detaljpriserna, både vid upp- och nedgång,
trögare än engrospriserna — till gagn så till vida, som de minska
fluktuationerna för de enskilda köparna — men i stort sett följa de de sistnämnda på
ett visst avstånd. Utom i alldeles säregna fall torde det vara tämligen uteslutet
med andra monopol än sådana, som ha sin rot i produktionen. Att säga, att
t. ex. 45 procent av en stockholmsfamiljs dagliga livsmedelsinköp äro föremål
för monopolistisk prissättning, därför att hithörande varor äro föremål för en
förenings notering, är en överdrift lika påtaglig som att säga, att arbetslönerna
äro föremål för monopolistisk prissättning därför, att 90 procent av alla löner
noteras i fackliga arbetsavtal. Samma gäller om karakteristiken av betodlare-,
tobaksodlare- m. fi. föreningar såsom monopolistiska. De äro i verkligheten
intet annat än noterare av det pris, som med marknadens läge — d. v. s. å
ena sidan producenternas utbud, å andra avnämarnas köplust — kan uppnås.
Så länge icke ett något sä när suveränt herravälde över utbudet av viss vara
föreligger, torde ett monopol vara uteslutet. Och även ett sådant monopol är
rätt betydelselöst, i fall dess produkter ha att tävla, med substitut, såsom t. ex.
den svenska tobaken med utländsk etc.
Om man nu i kommitténs förteckning över befintliga monopol söker leta
ut dem, som kunna anses ha en verklig monopolställning, skall man praktiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
