Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1922 - Händelser och spörsmål - Monopolkontroll - Cannesmötet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
57
taget utan undantag finna, att de höra hemma på områden som omgärdats med
tullskydd. De mest utpräglade exemplen äro — utom tobaksmonopolet, som ju
är legalt — sockertrusten, galoschkartellen, kvarnringen och havregrynkartellen,
tidigare även cementkartellen. I alla dessa fall är det tydligt, att monopolet
växt upp i skydd av tullen, och har för sin ställning att tacka denna. Tack
vare å ena sidan tullmuren och å andra sidan sin organisation ha dessa företag
kunnat vinna ett välde på marknaden och tillskansa sig vinster, som icke stå i
proportion till deras gagn för folkhushållet. Den enklaste antimonopolpolitiken
i alla dylika fall är uppenbart en rationell frihandelspolitik. Först sedan
dess rensande vindar fått blåsa över monopolen kan man avgöra, hur mycket
därav som är baserat på fastare ekonomiska grunder och hur mycket som
skylles blott på en bakvänd tullpolitik. Att åtskilligt kommer att kvarstå och
vara av vikt att hålla under uppsikt, torde vara visst, men hur mycket vet ingen.
Emellertid — ligger det icke en rätt underlig och till eftertanke på
borgerligt håll väckande ödets ironi däruti, att skyddet av den fria konkurrensen
mot den fria konkurrensens egna ättlingar till slut måst bliva en uppgift för
det allmänna Det hade säkert Adam Smith aldrig drömt.
Frågan är nu, om planerna på "Europas ekonomiska
rekonstruktion’’ skola stoppas i säcken lika hastigt som de drogos fram.
Den Briandska ministärens avgång har otvivelaktigt rubbat
förutsättningarna. Men när björnen en gång blivit störd i sitt ide, så lär han ej
så lätt kunna sövas in igen.
Om Lloyd George, som en del engelska radikala tidskrifter framhålla, skyltat
med dessa planer och projekt blott i avsikt att skaffa sig en starkare ställning
vid kommande val har han sannerligen givit sig in på ett vådligt företag. Till
någon ringa del kan man skönja styrkan av de intressen, som beröras, i den
ledighet, varmed Briand kastades ur sadeln. Skulle Lloyd George, vilket vi
e;j på många grunder kunna antaga, lika obekymrat kasta ’’Europas
rekonstruktion’’ på sophögen, som han en gång svor sig fri från "kejsarens
hängning" och Tysklands utlovade betalning av krigsförstörelsen komme dock
ej Europa att därför förbli lika ohjälpt som kejsaren ohängd. Ty den för
närvarande starkaste makten i världen, storindustrialismen, har funnit
politikernas cirklar för trånga, dessa cirklar, som drogos upp på grundvalen av
förhållandena vid fredsslutet, och som nu endast mäta in imaginära storheter. Att
spränga dem för vidare ringar är en uppgift, som ligger arbetarklassen lika
varmt om hjärtat som någonsin storkapitalet. Handelsförbindelser måste
återknytas, produktionen igångsättas, slumrande värden exploateras och
näringslivet åter bringas i funktion. Detta var det väsentliga i Lloyd George’s
program. Sviker han det för valspekulationer, kommer utvecklingen att lämna
honom tämligen ensam, och andra armar ro farkosten i land.
Ingen kan nu längre förvåna sig över att skadeståndsproblemen trots de
bittra erfarenheterna under dessa tvenne år förblivit i detta olösta skick.
Lloyd George har ju själv med en min, som om han funnit den vises sten,
hållit den förlösande formeln för Europas förgråtna ögon.
"Skadeståndssystemet är ogenomförbart" lyder den första om än outsagda satsen i denna formel.
[-Cannesmötet.-]
{+Cannes-
mötet.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
