Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1922 - Wigforss, Ernst: Ett besök hos Engelska Byggnadsgillen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BESÖK HOS ENGELSKA BYGGNADSGILLEN
67
dragit sig uppmärksamhet utåt, och på anmodan av J. H. Whitley,
som var ordförande i regeringskommittén för att utreda frågan om
ett bättre förhållande mellan arbetsgivare och arbetare, hade Sparkes
skrivit ett memorandum om "industriell självstyrelse". Det är
alldeles uppenbart, att det sedan s. k. Whitleyprogrammet tagit starkt
intryck av de former, som byggnadsindustrins arbetare och
arbetsgivare voro på väg att ge åt sin samorganisation. Men andan var
tydligen en annan inom byggnadsparlamentet än i de senare bildade
Whitleyråden. Åtminstone till en början, såsom framgår av de
första åtgärder som den nya organisationen vidtog.
I dess stadgar hade en av uppgifterna formulerats så, att alla,
uppslag borde undersökas, som åsyftade "att bereda de inom
industrien anställda möjligheter att uppnå bättre villkor och en högre
levnadsstandard, och att ge dem tillfälle till aktiv och ständig
medverkan vid industriens utveckling". Av speciella punkter under
denna rubrik nämndes bland ett dussin andra även frågan om
"vetenskaplig arbetsledning och nedbringande av kostnaderna", och i
febr. 1919 tillsattes en kommitté för att undersöka dessa problem.
Till medlemmar valdes åtta arbetsgivare och åtta arbetare, och
kommitténs förslag har fått bära namnet Fosterrapporten efter ordf.
Th. Foster, en av de tre arbetsgivare som jämte de åtta från
arbetaresidan bildade majoriteten. Det kan tilläggas, att Sparkes, som
nu sluppit ut ur fängelset, av kommittén tillkallades som medlem i
april 1919.
Man hade kanske inte anledning att vänta, att just en utredning
av de nämnda frågorna skulle leda fram till verkligt omvälvande
uppslag. Men så blev ändå fallet.
Vid första sammanträdet enades kommittén om att uppta frågan
om villkoren för en bättre produktion i hela dess vidd. Endast på
det sättet kunde man nå fram till verkligen praktiska förslag. Och
redan tidigt blev det klart för kommittén, att det finns en rad
faktorer som gemensamt verka för en inskränkning i produktionen. De
sammanfattas i fyra punkter:
1) Fruktan för arbetslöshet,
2) Arbetarnas ovilja att skapa obegränsad profit åt privata
företagare.
3) Arbetarnas bristande intresse för industrien beroende på deras
ställning utan andel i ledningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
