Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1922 - Bergman, C. G.: Hyresgästens hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
C. G. BERGMAN
om ingångna avtals helgd; endast såsom nödvärn vore lagen
försvarlig (efter referat i D. N.). Resonnemanget, som låter imponerande
och därtill går tillbaka på tidigare uttalanden av justitieministrar,
är lika fullt en blott klingande bjällra. Situationen är bara den,
att staten beträffande hushyra liksom på mångfaldiga andra
områden icke godkänner (ger helgd åt) avtal, som strida mot lag, i
detta fall hyresstegringslagen. Så träder lagens reglerande
stadgande i stället för den förut "fria" kontraktsbestämmelsen. Därav
komma inga som helst principiella vådor för rätten. — Det kan
anmärkas, att värdarne icke hyste några principiella betänkligheter
mot den dem givna rätten att höja kostnaderna för uppvärmning
under löpande kontrakt.
Hemmet med dess karaktäristiska egenskaper av trygghet och
trevnad tål icke vid täta flyttningar. Det gäller här något mera
än tillfredsställandet av ett bostadsbehov av viss typ, likgiltigt i
vilket hus. Står sålunda termen "bostadsmarknad" i viss
motsättning till hem, så har ju likväl läget på denna marknad en högst
väsentlig betydelse för hemmets existens. Med fullt fri konkurrens
på bostadsmarknaden och en tillgång, som väl täcker efterfrågan,
bli hyresgäst och husägare likställda parter, och hemmets särskilda
intressen kunna så någorlunda ses till godo. Men i tider av
bostadsbrist, som med längre eller kortare mellanrum inträffa, råkar
hemmet i en ännu svårare situation än de "lösa" hyresgästerna.
Under depressionstider har ju bostadsmarknaden brukat lätta,
enär behovet minskat, särskilt genom utflyttningar. Så har man
på ekonomiskt håll också nu trott skola bli fallet. Men man har
glömt en viktig sak: under de många krigsåren, som’ föregingo
depressionen, var byggnadsverksamheten relativt svagare än
någonsin förut. Och så är ju emigrationen i stort sett stängd med därav
följande befolkningsöverskott.
Trots bostadsbristen ligger vidare som bekant den spekulativa
byggnadsverksamheten nere, ty i en tid med fallande priser ger
man sig naturligtvis inte på att bygga för att tjäna pengar. En
försiktig företagare vill nog också gärna få visshet om, huru
penningvärdet tänker att gestalta sig. Följaktligen sitta husägarne från
förkrigstiden med trumf på hand: de ha fått monopol på
bostadsmarknaden. Att bryta detta monopol tar, även sedan normala tider
inträtt, flera år i anspråk, eftersom husbygge dels kräver lång tid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
