Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1922 - Bergman, C. G.: Hyresgästens hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
C. G. BERG31 AN
Och ändå är det mer än tvivelaktigt, om någon reglerande reserv
alls skulle uppstå. Man har glömt bort att räkna med kartellerfia
mellan husägarne. Det är naturligen vida billigare att täcka förlusten
för att 4 % av lägenheterna i ett samhälle få stå tomma än att
sänka hyrorna i de återstående 96 %. En sammanslutning för sådant
ändamål mellan husägarne ligger helt enkelt i sakens natur, och
kartellen är färdig.1) De kreditgivande instituten skola helt säkert
icke försvåra situationen för husägarne — och därmed för sig själva
— genom att släppa till kapital för att höja bostadsreserven. Det
är att märka, att ett sådant sakernas tillstånd kommer att fortfara
under normala förhållanden. Men hur är det: överväger icke staten
för närvarande åtgärder för kontroll över kartellerna ? Och så vill man
dock släppa den kontroll, som, om också ganska ofullkomlig, finnes i
hyresstegringslagen! Låt oss först se, vad vi kunna få i stället.
En kontroll på hyran, en skälighet sv är dering, kan man sålunda
inte komma ifrån, varken nu eller för framtiden. Man har blott
att se till att denna värdering icke generar den lojale byggherren
och så hämmar hans verksamhet. Över den nuvarande hyresnivån
kan ingen sådan husägare med skäl klaga. Den genomsnittliga
ökningen i hyran ligger hos oss så högt som vid 63 %, under det
den t, ex. i Danmark stannar vid 46,6 %, i Köpenhamn vid blott
29,7 %. Och ändå intygar borgmester Jensen i
Borgerrepræsenta-tionen i Köpenhamn, att kommunen med 30 % hyresstegring gott
kunde hålla sina äldre fastigheter i stånd och ha en försvarlig ränta
på sina pengar. Med fallande räntor och reparationskostnader blir
ju ställningen än fördelaktigare. Fastighetsägaren är hart när den
ende, som stått sig gott i krisen. Må man taga sig i akt för att
icke genom kartellväsende pressa hyrorna än högre hos oss och sedan
genom i förhållande därtill höjda fastighetsvärden låsa oss fast vid
en abnorm hyresnivå. Då normala tider inträtt, men först då, få vi
en tillförlitlig måttstock för hyrornas skälighet genom en jämförelse
med kostnaderna för nybyggnader.
För närvarande äro, som bekant, nybyggnader undantagna från
hyresreglering, och hyresgästerna få betala en hyra, som ofta vida
överstiger en skälig sådan i förhållande till byggnadskostnaderna.
De nybyggda husen torde med all sannolikhet falla betydligt i värde
under kostnaden för dem, och ägaren söker nu, så länge han kan,
täcka skillnaden genom väldiga hyror. Icke underligt, att hyres-
*) Så t. ex. finnes i Malmö ett fastighetsägarnes ömsesidiga
hyres-försäkringsbolag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
