Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, mars 1922 - Händelser och spörsmål - Valutafrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
vad håll man borde söka den. Om uppåt eller nedåt. Om sjunkande penningvärde
och alltså stigande priser, eller tvärtom prisfall med stegrat värde hos vår krona.
Men osäkerheten om den faktiska framtida utvecklingen har inte hindrat
önskningarna att vara synnerligen bestämda. Skada bara att de gått åt rakt
motsatta håll. För den ene har räddningen legat i ett försämrat penningvärde,
som skulle komma de utländska växelkurserna att stiga och exportnäringarna
att blomstra. Den andre har inte sett någon annan utväg än att söka oss
tillbaka till guldet genom en kraftig stegring av vår Tcronas Jcöplcraft, med alla
de påtagliga riskerna i ett ganska våldsamt prisfall.
I alla dessa meningsbrytningar har det emellertid funnits en part, som
energiskt hävdat rätten att inte ha någon mening, och som konsekvent
tillbakavisat varje försök att få den att yttra sig. Det är svenska riksdagen. Man må
kalla detta en berömvärd blygsamhet inför ett särskilt invecklat problem, men
om förklaringen skulle vara riktig, utgör den bara ett nytt bevis för att
blygsamheten ingalunda alltid är en prydnad. Den är motsatsen, då den som i förevarande
fall jämnar vägen för maktens innehavare att undandra sig maktens ansvar.
Man kan naturligtvis invända, att denna riksdagens tystnad endast inneburit
en förklaring att penningpolitiken med fullt förtroende lagts i riksbanksledningens
hand, och tron att vad far gör är alltid rätt, har utan tvivel varit en inom
riksdagen ivrigt omfattad lära. Men icke ens de troende ha kunnat blunda
för att bankledningen närmast omfattat meningen, att man ingen mening bör
ha, därför att man i alla händelser står maktlös och ingenting kan uträtta
vare sig i ena riktningen eller i den andra, och att bankledningen utan allt
tvivel blivit stärkt i sin passivitet genom motsvarande stämningar i riksdagen.
Det är en föga lönande sysselsättning att gråta över det som varit, om inte
minnet kan hjälpa oss för framtiden. Men nu är det otvivelaktigt så, att
frågan under allra sista tiden kommit i ett nytt läge genom dollarkursens
nedgång och den svenska kronans återvinnande av sitt gamla guldvärde. Kravet
på en återgång till guldmyntfot har blivit starkare än förut, helt enkelt därför
att hindren, som stått i vägen, och riskerna, som varit förbundna med en
återgång, till allra största delen synas ha försvunnit. Nu möter man emellertid
en sådan instinktiv fruktan för denna återgång, att man knappast kan värja
sig för tanken, att dessa tidigare hinder och dessa tidigare risker på många
håll ingått en så fast förbindelse med idén om guldmyntfot, att man alldeles
glömt bort den tillfälliga anledningen till en dylik sammankoppling. Det är
därför det kan vara nyttigt att uppfriska minnet av det förgångna.
Då riksbanken för två år sedan befriades från skyldigheten att inlösa sina
sedlar mot guld, befunno vi oss i den nya inflations- och prisstegringsperioden
efter kriget. De som ville hejda denna prisstegring med dess ruinerande
inverkan på löntagares och sparares inkomster, hade intet annat fältrop att
samlas under än: tillbaka till guldmyntfoten. Inte därför att guldet skulle
vara en idealisk värdemätare utan därför att dess relativa värdekonstans i
praktiken hittills visat sig vara den enda någorlunda fungerande garantien
mot försämring av penningevärdet. Eedan detta faktum, att guldmyntfoten
slungades in i debatten på deras sida, som önskade hejda prisstegring och
spekulationsraseri, gav guldet en mindre angenäm klang i den praktiske
affärsmannens öron — som myntfot nämligen. Men värre blev det då man gjorde
klart för sig, att en återgång till guldmyntfot i regel kopplades samman med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
