Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, maj 1922 - Lundstedt, Vilhelm: Samhället och rättsordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLET OCH
RÄTTSORDNINGEN.
EN REVOLT MOT RÄTTSSKOLASTIKEN.
För TIDEN av professor VILHELM LUNDSTEDT.
S~*K /7 AN KUNDE KANSKE TYCKA, ATT DENNA FRAM-
]A/i ställning mera passade för en juridisk tidskrift än en
C2S f Is politisk. När jag emellertid tror det vara lämpligt att
här söka spridning för vissa delar av vad jag anser vara
en riktig grundåskådning av rätten, så är synpunkten följande. Det
måste vara av stor vikt, att rättsvetenskapens grundvalar icke
förbliva ett mysterium för allmänheten. Det är dock fråga om
regleringen av det liv, som människorna själva föra. Särskilt för
socialdemokrater bör kunskapen om rättens grundlinjer vara av betydelse.
Har man icke över huvud klart för sig förhållandet mellan samhället
och rättsordningen, är det omöjligt att kunna bilda sig en fast
uppfattning i en mängd sociala frågor. Icke minst gäller detta
själva socialiseringsspörsmålet, i samband med vilket ovillkorligen
en mängd rättsliga frågor måste uppstå, ja som själv till hela sin
grundläggning måste förutsätta en riktig uppfattning angående
åtskilliga rättsliga företeelser. Det är sålunda icke i och för sig
intresset för juridiken såsom vetenskap, som jag härmed vädjar till.
Utan jag vädjar till intresset för allas våra högsta värden. Jag tror
också, att man genom att vända sig till en större allmänhet och gå
utanför juristernas krets skall kunna påräkna ett mera oförfalskat
intresse för själva saken. Ty juristerna ha i allmänhet redan mer
eller mindre oupplösligt bundit sig fast vid rättsskolastikens
fördomar. Därför skola de också merendels vara beredda att utan
hänsyn till den bevisning, som jag utvecklar, kämpa pro aris et focis,
d. v. s. för hävdande av sina egna redan en gång intagna positioner,
mer eller mindre likgiltiga för dessas brist på sakligt underlag.1)
*) Den som närmare intresserar sig för en del i denna uppsats behandlade
frågor, hänvisas till mina båda avhandlingar ’ ’Principinledning. Kritik av
straffrättens grundåskådningar’’ 1920, och ’ ’Till frågan om rätten och samhället. Svar
till prof. Thyrén", 1921.— Jag upprepar, vad som framgår av dessa skrif ter, att
jag för min nuvarande grundsyn på juridiken helt och hållet står i
tacksamhetsskuld till prof. Axel Hägerström. Bland dennes tryckta arbeten har uppsatsen
i Svensk Juristtidning, 1920, "Naturrätt i sträf f rättsvetenskapen V7 mera
omedelbar betydelse för nedanstående framställning. Var och en som läser
och förstår denna, torde nödgas medgiva, att jag däri visar upp oförnuftigheten
i de författares åsikter, som jag behandlar. På förekommen anledning vill jag
emellertid understryka, att jag därmed på intet sätt uttalar mig om dessa
författares intellektuella kapacitet, för vilken jag kan ha den största respekt,
9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
