Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, maj 1922 - Ahlberg, Ernst Alexander: Fosterfördrivningen och den nya moralen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOSTERFÖRDRIVNINGEN OCH DEN NYA MORALEN 161
förloppet ger till resultat ett omedvetet osäkerhetstillstånd där —
inte sällan under skydd av en illusorisk trygghetskänsla — mäktiga
konflikter utvecklas, som en dag kunna bryta ut med våldsamhet och
leda till katastrofer. Det andra alternativet betyder ofta mödosamt
arbete och hård strid, ett ständigt giv akt mot do nedbrytande
tendenserna. Och om detta är kultur, så är kulturen ett labilt
tillstånd, något mycket osäkert. Och att så förhåller sig ha de
senare årens händelser visat oss tillräckligt tydligt.
Världen har nyligen gått igenom, och genomgår ännu, psykiska,
kriser av oerhörd omfattning och betydelse. Man har genomlevat
en moralisk revolution vars verkningar helt säkert kommer att
sträcka sig långt fram i tiden. Det är utan tvivel på det moraliska
området som kriget har gett oss de största lärdomarna. Det oerhörda
brott som hela mänskligheten gemensamt har gjort sig skyldig till
genom världskriget — den juridiska skulden är härvidlag en
fullständig underordnad faktor — har lärt oss förstå betydelsen av
tolerans mot oss själva och andra, har lärt oss förakt för moraliska
petitesser och gett oss nya bevis för vilken avgrund
människosjälen är. Det är i de svåraste stunderna människan är modigast
och ärligast mot sig själv, och det är kanske på den vägen som
kriget har gett upphov till en ny moral.
Varje människa som brottas med sitt samvete och råkar in i
moraliska konflikter av djupare innebörd och som vill gå
helskinnad ur striden tvingas förr eller senare att ge lastarenom rum,
att i viss mån legitimera de för moralen olägliga tendenserna, om
dessa visar sig starkare än de moraliska inhägnader som man har
omgett sig med. Det är farligt att låta topprida sig av moralen.
Den religiösa hysteriens historia kan därvidlag ge oss allvarliga
lärdomar. De moraliska prestanda få inte ställas för högt med risk
att naturen annars tar ut sin rätt på ett mycket övertygande sätt.
För den skull behöver man visst inte ansluta sig till den moraliska
hållningslöshet som naivt predikas av vissa apostlar. Tvärtom. Vi
hålla fortfarande på kulturen.
Det är på ett bestämt moraliskt gebit krisen f. n. gör sig mest
gällande, på den sexuella moralens område. Fortplantningsdriften
intar avgjort en dominerande plats i allt mänskligt själsliv, och det
lär inte ha undgått mångas uppmärksamhet att den nya tiden har
medfört ganska avgörande förändringar i fråga om den sexuella
moralen. I allmänhet rör det sig här om saker som inte ha
omedelbart socialt intresse, men å andra sidan spelar den obestämda sociala
faktor som kallas allmänna moralen en stor roll härvidlag, och så
snart sexuallivet på något sätt kommer i konflikt med de moraliska
samhällsintressena har det att påräkna en mera direkt och
medveten uppmärksamhet från lagstiftarnas sida. Så var fallet med
prostitutionen. Så är fallet med fosterfördrivningen.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
