Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, maj 1922 - Ellenbogen, Wilhelm: Socialiseringen i Österrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
WILHELM ELLENBOGEN
samhället till dess förra läge. Härpå är Sovjet-Ryssland ett klassiskt
exempel, som icke längre kan motsägas av några argument. I de
länder, där revolutionen segrat, hade arbetarna att begagna det
övergående historiska ögonblicket av fullständig politisk makt till
att så mycket som möjligt skapa de lagliga och organisatoriska
grunderna för socialiseringen, d. v. s. för det organiska
omvandlandet av den bestående kapitalistiska samhällsordningen till en
socialistisk. Det var så de österrikiska socialdemokraterna fattade sin
uppgift.
Denna uppgift var desto svårare, som de erforderliga
nyttigheter-na genom kriget totalt förbrukats, produktionsmöjligheterna ödelagts
och många företag måst inställa sin verksamhet. Freden i S :t Germain
fullbordade detta förstörelsearbete genom att beröva landet dess
viktigaste industriprovinser (tyska Böhmen) och den bördigaste
marken (Sydtyrolen). Landets beroende av det utländska kapitalet
tvang det dessutom att gå varsamt fram.
Svårigheterna voro också desto större som vid krigets slut inom
hela internationalen icke fanns något verkligt program, varför
Österrike måste självt skaffa sig ett sådant program. Men under
det nu alla socialiseringsförsök efter revolutionen i Tyskland,
Ryssland, Tjeckoslovakiet, Jugoslavien o. s. v. blivit resultatlösa, har
socialiseringsarbetet i Österrike tagit positiv form och dess skapelser
vunnit en viss framgång.
Kärnan i det österrikiska socialiseringsarbetet bilda de
samhällsekonomiska företagen (die gemeinwirtschaftlichen
Unternehm-ungen).1) Offentliga korporationer (staten, kronländer,
kommuner) grunda sådana företag, vilka i motsats till de hittills av staten
drivna företagen äro alldeles oberoende av statens förvaltning och
vars verksamhet drives helt och hållet ur affärssynpunkt och endast
står i förbindelse med statens budget med avseende på redovisningen
av nettovinsten. I företagens styrelser sitta representanter för
staten, för konsumenterna i allmänhet och för driftsråden. Av
vinsten skall en viss del enligt lagens föreskrifter avsättas och
fördelas bland arbetarna, vilka emellertid skola reservera halva denna
andel till gemensamt bästa. Ändamålet med den nya driftsformen
är alltså att avskaffa icke blott privatkapitalismen utan även
statskapitalismen samt att överlåta förvaltningen av produktionsmedlen
åt samhället, om också ännu på ett ofullkomligt sätt, att göra slut
på arbetarnas exploatering och att utbilda dem till deltagande i
företagens förvaltning. Ju talrikare sådana grundceller till en
socialistisk samhällsordning bliva utströdda och ju intimare de sluta
sig till varandra, desto mera kommer naturligtvis samhällsordningen
att befrias från kapitalismens typiska brister, desto mera märkbar
blir socialiseringen, desto mera avgörande kommer den att närma
*) På senaste tiden lia även utanför dessa statliga initiativ ett arbete
påbörjats med skapande av byggnadsgillen för socialisering i andra former.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
