Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, maj 1922 - Händelser och spörsmål - Guldmyntfoten och Genuakonferensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
179
Vid industriveckan nu i Stockholm upprepade dir. S. Edström i sitt
inledningstal den nu något nötta satsen, att den svenska valutan vore övervärderad,
och krävde att den i och för sig önskvärda återgången till guldmyntfot —
vilken han naturligtvis önskade — föregicks av en noggrann undersökning av
denna sak. Det måste sägas, att detta är att kräva en undersökning, som
aldrig han göras; kravet vilar på en alltför grov uppfattning av
köpkrafts-paritetsteorin. Den går nämligen ut ifrån, att man genom en enkel jämförelse
mellan olika länders prisindices skulle få veta någonting om det verkliga
penningvärdet i förhållande till olika varor och alltså om den "riktiga"
växelkursen, vilket icke är fallet. I sitt alldeles nu utkomna arbete
"Penningväsendet sedan 1914" (Norstedt & Söner, pris kr. 8:50) har professor Cassel
just upptagit till vederläggning den vulgarisering av hans teori, att om den
amerikanska grosshandelsprisnivån står vid 130 à 140 i förhållande till 1914
års nivå, men den svenska vid 164, och ändå dollarkursen står ungefär vid
det gamla pari, så måste ovillkorligen en "övervärdering" föreligga. Han
påpekar, att "vår beräkning av köpkraftspariteten vilar strängt taget på den
förutsättningen, att den prisstegring, som ägt rum i det ena eller andra landet,
träffat alla varor i lika grad. Om den förutsättningen icke är uppfylld, så
kan den faktiska växelkursen av det skälet komma att avvika från den
beräknade köpkraftspariteten. Om prisstegringen i landet A företrädesvis
drabbat de varor, som detta land exporterar till landet B, så bör detta ha
till följd, att A — valutan, i landet B nedpressas till ett värde något under
den köpkraftsparitet, som beräknas på grundval av den allmänna prisnivåns
förändring i A. (Och på motsvarande sätt, om exportvarorna bli relativt
billigare, men de som produceras för hemmamarknaden relativt dyrare, så måste
detta leda till att utlandet värderar den svenska valutan högre än förut.)
Detta resultat är ju endast en enkel följd av vår uppfattning av växelkursen
såsom ett uttryck för B:s värdering av vad det kan köpa för landet A:s valuta.
Efter vapenstilleståndet stodo kolprisen i England ännu rätt länge betydligt
högre än som motsvarade den allmänna prisnivåns höjning. Detta förhållande
har sannolikt varit en huvudanledning till att pundet under denna tid hade en
internationell värdering, som, i den mån man kan döma av den tillgängliga
prisstatistiken, något understeg den som skulle motsvarat dess inre köpkraft."
Ha alltså relativa förändringar de olika varupriserna emellan förekommit
mellan olika länder, d. v. s. en eller flera varor ha i det ena landet stigit
mer, i det andra mindre, så kan denna omständighet i och för sig mycket
väl ha inverkat på jämviktsläget i den internationella handeln och
åstadkommit-en förskjutning av detsamma, d. v. s. skapat ett nytt normalt jämviktsläge
mellan prisnivåerna, medan den gamla växelkursen kvarstår. Nu är en sådan
förskjutning sedan 1914 i t. ex. Sveriges och Förenta staternas inbördes läge
mycket sannolik. Förenta staternas produktivitet på många områden har under
kriget utan tvivel stegrats så betydligt mera än andra länders att en
genomsnittligt relativt till andra länders lägre prisnivå än före kriget kommer att
råda. Men att leda detta i absolut exakta bevis är av naturliga skäl ganska
uteslutet. Själva det faktum, att dollar kursen under flera månader hållit sig
tämligen stabil omkring den gamla paripunkten, trots att inga som helst
handelsrestriktioner e. d. från någondera sidan ägt rum utan full handelsfrihet rått,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
