- Project Runeberg -  Tiden / Fjortonde årgången. 1922 /
189

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, maj 1922 - Händelser och spörsmål - Kring bankkrascherna - Pressen och arbetarfrågorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL

189

banker som fallit bevisa saken. Men det måste dock alldeles bestämt bestridas,
att ett argument i denna riktning träffar sakens kärna i föreligg«mde fall.
Hade riksbankens penningpolitik icke växlat, skulle ingen bankkrasch i itort
ha uppstått. Därför bör den socialistiska kritiken blott med en viss varsamhet
begagna sig av bankkrascherna. De belysa måhända i någon ringa mån vad
som plägar kallas "profit- kontra behovshushållning"; men också blott i
mycket ringa. Det avgörande är nämligen — utom den ödesdigra
penningvärdefluktuationen, som har sin rot främst hos staten — att just behovet
blivit ett så helt annat efter än under kriget. Den statliga
bränslekommissionens 100-millionersförlust är ett gott exempel: den hade säkerligen aldrig
uppstått, om icke tyvärr kriget slutat så snart och därmed experimentet i
behovshushållning slutat med — att det inte fanns behov av produkten! De
många integrationer och fusioner, som gjordes i det svenska näringslivet under
krigstiden, hade säkerligen ett visst raison d’être under förutsättning att
krigsavspärrningen fortsatt. Ett påfallande drag i dem var ju t. ex.
stål-och metallverkens inköp av egna gruvor och hyttor för att trygga
råvarutillgången, liksom ett utmärkande drag i stadsbefolkningens psyke under
krigsåren, var att erinra sig gamla vänner och släktingar på landet som kunde
hjälpa till med livsmedelstillförsel. Det hela har förlorat sin mening med
de nya förhållandena; men man bör icke förgäta de verkliga realiteter som
under andra förhållanden gåvo det en sådan. Men just detta faktum, att
behovet förskjutits och därmed framkallat rubbningar, kan giva anledning till
för en socialdemokrat icke onyttig eftertanke över den s. k. behovsproduktionens
möjligheter att undvika de med den s. k. profitproduktionen förbundna
misstagen och kriserna. Måhända skall man då finna, att även en central
reglering-av produktionen — ty en sådan måste ju en ’ ’behovsproduktion’’ förutsätta —
kan komma att göra misstag, som kunna bli ödesdigra nog — och ödesdigrare,
för ju större områden de ske. Med andra ord, att måhända grunden till
kriserna och växlingarna i det ekonomiska livet mindre är den
privatkapitalistiska förvärvsproduktionen än produktionens kapitalistiska natur i den meningen,
att produktionen allt mera drives i stor skala och att allt större avstånd uppstår
mellan den tidpunkt, då ett arbete eller ett kapital nedlägges, till den tidpunkt,
då det mognar ut i nyttigheter och söker avsättning. Ty i detta avstånd ligger
en möjlighet till felbedömning av behovet, som måhända är en av de verkligt
stora krisorsakerna — jämte ändringen i penningvärdet —, och som är ungefär
lika stor för ett statsreglerat som för ett på fri företagsamhet vilande samhälle.

I de engelska fabianernas tidskrift The New Statesman
publicerades för en tid sedan en uppsats om pressens
förhållande till striderna på arbetsmarknaden, som äger ett aktuellt
intresse även här. "Det erkännes numera", heter det i
uppsatsen, f ’allmänt som ett axiom att pressens huvudsakliga plikt, då en allvarligare
arbetskonflikt uppkommer, är att uppfostra publiken genom att framlägga
fakta och därigenom sätta densamma i stånd att bilda sig ett omdöme om
konflikter. Under de senaste två, tre åren ha de större tidningarna, såväl som
åtskilliga av de mindre, tagit denna plikt allt mera på allvar och fyllt den

Pressen och [-arbetarfrågorna.-]
{+arbetarfrå-
gorna.+}

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:10:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1922/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free