Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1922 - Karleby, Nils: Arbetslöshetsproblemets kärnpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSLÖSHETSPROBLEMETS
KÄRNPUNKTER
För TIDEN av NILS KARLEBY.
CJ3 RBETARKLASSEN STÅR I KAMPSTÄLLNING TILL
LM det privatkapitalistiska samhällsskicket. Men om
arbetaren^ £ klassens politik finge den karaktären och bures av den
uppfattningen, att det blott gällde att med den
organiserade maktens hjälp klå åt sig så stort stycke av samhällskakan som
möjligt, då vore den icke längre framtidsbärande, icke socialistisk
politik, utan bondeförbundspolitik, ett enkelt utslag av das platte
Habgier. Det som är grundstommen i en framtidsbärande socialistisk
politik, den moraliska ryggraden i arbetarklassens strävanden, är
uppfattningen av dem såsom tjänare åt det hela, såsom bärare av
produktionens behov ocli utvecklingsintressen, av det helas objektiva
krav. Den socialistiska frågeställningen är icke: huru kunna vi klå
åt oss mest? utan: huru främja vi bäst produktionens växt och
utveckling? På längden är denna enda vägen till arbetareklassens
lyftning.
Grunderna för socialistisk politik.
Det är såsom bärare av produktionens utvecklingskrav, såsom
frigörare av hittills bundna produktivkrafter, som en
arbetarpolitik blir socialistisk. Naturligtvis kan även en politik ledd av
denna uppfattning göra felbedömningar och misstag. Sådana höra
till de mänskliga svagheterna; ofelbarheten må höra himmelen till.
Varpå det kommer an är, att denna uppfattning i alla avseenden
bildar utgångspunkten för omdömet. Tillfälliga fel och misstag
inskränka då icke klassens framtidsbärande kraft. Men om
uppfattningen i fråga finge lämna rum i klassens allmänna
medvetande för en enkel klassegoism, om en av densamma dikterad
politik finge lämna rum för en uteslutande av tillfälliga
klassegoistiska intressen dikterad, då vore arbetarklassens moraliska
ryggrad utsatt för upplösning och den socialistiska politiken ersatt
av en bondeförbundspolitik.
Kravet på åttatimmarsdagen t, ex. bars sålunda från socialistisk
synpunkt icke av tanken på större bekvämlighet för arbetarklassen,
utan av tanken att genom ökad fritid möjlighet till en fysisk och
andlig höjning skulle beredas, vilken kan bilda grundval för en
högre samhällelig effektivitet.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
