Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1922 - Karleby, Nils: Arbetslöshetsproblemets kärnpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
NILS KARLEBY
Skillnaden mellan en arbetarpolitik av socialistiskt kynne och en
arbetarpolitik av bondeförbundstyp kan illustreras med ett par
exempel. Om arbetarklassen inser, att dess av den moderna
produktionsutvecklingen burna ställning i samhälle och stat betingar, att
den skapar ett nytt och högre och samtidigt både för klassen och
den enskilde i ekonomiskt och andra avseenden mera krävande
skolväsen, och den då följer sin insikt trots de ökade bördorna, då
driver den en socialistisk, av uppfattningen om samhällets behov
dikterad politik. Om den däremot vägrade att åtaga sig de bördor
dessa behov ålägga, om dess enda intresse vore att få ett så billigt
och så litet betungande skolväsen som möjligt, trots att den ökade
tillfälliga bekvämligheten motsvarades av en sämre utrustning för
klassens samhällsuppgift och sålunda i sista hand av en hämning
av den samhälleliga effektivitetsstegringen, då dreve den icke en
socialistisk politik, utan en bondef örbundspolitik. — Om en
arbetargrupp av egoistiska intressen motsatte sig en produktionsomläggning,
som vore nödvändig och innebure en stegring av samhällets
produktionsförmåga, då dreve den en falsk arbetarpolitik, icke ledd av
högre synpunkter än det omedelbara egoistiska intresset. Om den
däremot tager de med omläggningen följande svårigheterna —,
inkomstförsämring, tillfällig arbetslöshet, flyttningar o. d. — i
känslan av att göra en tillfällig uppoffring för det helas framtida
gagn, då driver den en socialistisk politik.
Hjärtan och njurar kunna aldrig rannsakas, och i praktiken är
det i ett givet fall icke lätt att avgöra om det ena eller det andra
föreligger. Det objektiva samhällsbehovet kan alltid bli föremål för
skilda tolkningar; allt beror på, att man utgår från hänsynen därtill.
För arbetarklassen själv är det oundgängligt att ha den socialistiska,
icke den omedelbara tillfällighetsintressesynpunkten till ledstjärna.
Det tillhör en klass’ uppgångstid att känna sig såsom bärare av de
objektiva samhällsbehoven och böja sig under dem; när den nakna
klassegoismen utan hänsyn till samhällets behov kommit i högsätet,
då har städse nedgångstiden visat sig vara inne, varpå de äldre
ståndens och klassernas historia erbjuder många exempel.
IUusionsfri politik.
Den socialistiska politiken måste, såsom bärare av samhälleliga
behov och böjande sig under objektiva nödvändigheter, vara
illusions-fri. Den får icke tro, att hårda fakta bli mildare därför att man
söker ignorera dem. Den skall tvärtom städse söka se fakta och
rätta sig efter dem; alltjämt naturligtvis med reservationen, att
både fakta och uppfattningar av dem kunna diskuteras. Det är icke
vad man vill och önskar, utan vad man kan nå med förefintliga
möjligheter, som är det riktiga rättesnöret. I annat fall vore det svårt
att se, varför icke paradiset för länge sedan flyttats ned på jorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
