Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1922 - Händelser och spörsmål - Den första riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
235
En av anledningarna till att friktionerna under de gångna fem månaderna
varit jämförelsevis lindriga är naturligtvis den, att det varit en ovanligt stilla
riksdag. De stora stridsfrågorna ha varit skrinlagda. När de återigen dyka
upp på ytan, kan det hända, att den relativa friden tar ett brått slut.
Tullfrågorna avfördes genom föregående års valstrid. Frågan om valutatullarna
vid årets riksdag hade ingen principiell betydelse. Frågan om 8-timmarsdagen
sfcall behandlas nästa riksdag. Försvarsfrågan ligger måhända då också i det
skick att den måste avgöras. Likaså eventuellt frågan om den industriella
demokratin.
Men den borgerliga samling, som icke kunnat förverkligas under denna
riksdag, bör strängt taget icke heller då ha några stora utsikter. Alldeles
uteslutet är det kanske icke, att lagen om 8-timmars arbetsdag kan bli en
samlingspunkt. Om högern avstår från kravet på lagens avskaffande och
inskränker sig till att söka taga must och märg ur den, får man nog räkna
med att liberalerna skola gå den till mötes. Svårare torde det bli att få en
borgerlig samling till stånd i försvarsfrågan och i frågan om den industriella
demokratin. Är det så att kampen skall komma, så är den emellertid välkommen.
Socialdemokratin har ingen anledning att frukta den.
Vill man gå vidare i undersökningen om orsakerna till den nuvarande
regimens bestånd efter den första riksdagen kan man naturligtvis peka på det
faktum att regeringen icke haft att framlägga några socialistiska principförslag.
Inga dylika förslag ha varit så förberedda, att de kunnat presenteras. Det
kan ur denna synpunkt sägas att vi haft en regering, som blott till namnet
varit socialdemokratisk. Detta har medfört att principiella konflikter av större
räckvidd icke framkallats, och att motsättningarna mot den borgerliga
riksdagen, där dylika förekommit, icke blivit olösliga. En socialdemokratisk
regering, som kan bli i tillfälle att ta i tu med de problem, där de ekonomiska
principstriderna bryta ut med större kraft, komma vi säkert länge att få vänta
på. Därför krävs det ovillkorligen en socialdemokratisk majoritet i landet och
i andra kammaren.
Men ur arbetarklassens synpunkt vore det ett grovt fel att avstå från en
regering av den nu sittandes karaktär, därför att det ej ännu är möjligt att
få en regering, som kan börja en socialdemokratisk princippolitik i ekonomiska
frågor. Vi leva i ett kapitalistiskt samhälle och kampen om dess från grunden
gående förändring kommer att taga generationer i anspråk. Under hela
övergångstiden skall det visa sig att striden samhällsklasserna emellan om
produktionens utbyte kommer att fortgå. I.denna strid har arbetarklassen allt intresse
av att de politislea maktresurserna icke mobiliseras emot densamma utan i
möjlig mån tvärtom.
Det är ingalunda likgiltigt, som man på sina håll påstår, i vems händer
regeringsmakten ligger. En regering i samklang med arbetarklassen kan
undanröja många hinder för arbetarklassens möjligheter att hävda även sin
ekonomiska standard. En arbet arf ientlig regering kan resa många hinder däremot.
Vi skulle vara åsnor, om vi icke såge skillnaden, som för övrigt just under
arbetslöshetsdebatterna så markant trätt i dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
