Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, juli 1922 - Ekman, Carl: Några synpunkter i förbudsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
NÅGRA SYNPUNKTER I FÖRBUDSFRÅGAN
del begagnade och inköpte rusdrycker. Nu rapporteras att de på
många håll med feberaktig iver avvakta den inom
försäljningsdistriktet gällande åldern för att, om ej för annat, kunna få
motbok att "göra affärer med". Från landsorten ingå de mest
betänkliga uppgifter om en allmän utveckling i denna riktning. Och för
rekvirenter i allmänhet gäller att de ej sällan inköpa betydligt mera
än de under andra inköpsförhållanden skulle göra; detta då dels
för att tillvarataga den "rätt" som de anse motbokens
maximimängd representera, dels för att förebygga att, i enlighet med vissa
mera experimentellt givna anvisningar, uraktlåten uttagning skall
medföra en sänkt maximikvantitet.
Det är dock icke blott ifråga om inköpsrätten som
restriktionssystemet strävat att upphäva den förut allmänt gällande motviljan
för närmare förbindelser med rusdryckshanteringen. Även evad det
gäller handhavandet av rörelsen och att åt den förvärva
medverkande och försvarare har restriktionssystemet utövat en i hög grad
olycksdiger roll. Med den individuella kontrolluppgiften och dess
syfte att förebygga skadeverkningar såsom lockbete har systemet
förmått många förut absolutistiska eller eljes för djupgående
nykterhetsåtgärder intresserade att mottaga uppdrag av olika art för
systemets räkning. Resultatet har i regel blivit, att den så
engagerade först jämkat på sina tidigare principiella ståndpunkter,
därefter en vacker dag lämnat absolutismen för att snart i både ord och
handling stå såsom en bitter och hänsynslös fiende till allt vad han
tidigare känt vara rätt, en aktiv agitator sålunda bland sin
omgivning mot helnykterhetsidén.
I detta sammanhang skymtar också en annan fara, den nämligen,
att rusdrycksbrukets socialt skadliga och främst för arbetarklassen
nedbrytande följder, hur starkt de än framträda och vilken
bevisning som därför än förebringas icke beaktas eller erkännes av
ledarne för eller rådgivarne åt de klasser, över vilka de sociala
följderna falla mest tungt och kraftförödande. Man behöver endast
tänka på hur de senaste regeringarne engagerat sig för den
indirekta beskattningen med rusdryckerna såsom det formella
skatteobjektet samt för upphävandet realiter av den en gång genomförda
avvecklingen av det allmännas ekonomiska beroende av
rusdrycksmedlen, för att få en bestämd förnimmelse av, vilka faror för ett
förbättrat nykterhetstillstånd som här kunna framträda. Känner man
därtill hur det i samtliga dylika fall just varit restriktionssystemet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
