Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, juli 1922 - Ekman, Carl: Några synpunkter i förbudsfrågan - Santesson, C. G.: Varför rösta vi mot förbudet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARFÖR ROSTA VI MOT
FORBUDET?
För TIDEN av C. G. SANTESSON.
Å FÖRFATTAREN TILL DENNA UPPSATS I TITELN
tillåtit sig att skriva "vi", är detta icke ett vanligt
författareskrivsätt. Ej heller önskar han uppträda i alla
förbudsmotståndares namn; det finnes många sådana, som ej dela hans
motiv. Utan han vill försöka fora de många verkliga
nykterhetsvänners talan, som icke önska förbud — särskilt under nuvarande
omständigheter — emedan de anse, att ett sådant för närvarande skulle
direkt och svårt skada vårt folk.
Många nykterhetsvänner utgå från den enligt deras mening
odisputabla förutsättningen, att förbudet skall i hög grad gagna det
svenska folket. De likställa utan vidare förbudet med rusdryckernas
avlägsnande, införande av nykterhet, alkoholismens försvinnande,
tömmandet av drinkaranstalter och fängelser, besparingarnas
kolossala ökande, allmän välmåga, sedlighet och folklycka — medan
kampen mot förbudet anses innebära ett befordrande av superi,
alkoholsjukdomar, osedlighet, brott, fattigdom och elände. Med denna syn
dess målsmän och hjälptrupper som över hela linjen stått såsom
utvecklingens främsta tillskyndare, då blir talet om, att vi nu icke
böra, genom att den 27 augusti rösta ja utdöma detta system utan
i stället vänta och se dess fortsättning, en icke försvarlig ståndpunkt.
Att "vänta och se", när varje års ytterligare engagement i systemet
ifråga endast innebär, att läget ytterligare försämras, att de
räddande krafterna försvagas, det är varken klokt eller försvarbart.
Ser man utvecklingen sådan den här ovan skisserats då är pliktens
väg den 27 augusti klar: den bär till rösturnan med en Ja-«edel
såsom uttryck för såväl förstånd som rättskänsla. Land och folk
ha då allt att vinna på att just den vägen väljes av de röstandes
flertal.
3)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
