Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, sept. 1922 - Bergman, C. G.: Försvarsreform och demokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSVARSREFORM OCH DEMOKRATI
333
bibehållen genom att studenter företrädesvis sökte sig till dessa,
upphäves, i det man låter de från krigsskolan utexaminerade efter
tur välja regemente inom resp. vapenslag. Om vi icke äro fel
underrättade, tillämpas detta system i Frankrike, där man icke heller
känner till några rangregementen; ogynnsam förläggningsort kan
kompenseras genom viss förtur vid befordran.
Den finansiella sidan av denna reform i rekryteringen av befälet
erbjuder lyckligtvis alls inga svårigheter. Det gäller uppehälle och
undervisning åt cirka 300 elever i militärgymnasiet, men det förra
består ju staten i varje fall uti någon form åt underofficerare, och
för undervisningen kunna, såsom visats, militärpersoner i viss
utsträckning anlitas.
Men med förevarande reform borde en annan fråga kombineras
och finna sin lösning: den om de nuvarande underofficerskårerna.
Bland fackmännen synes den uppfattningen allt mera vinna insteg,
att dessa talrika kårer i förhållande till militärt gagn stå staten för
dyrt. Med allt erkännande åt underofficerens rutin och plikttrohet
kan man dock icke vara blind för att de bästa begåvningarne icke
känna sig tilltalade av att fastna i en dylik återvändsgränd. Mången,
som kommit att stanna i kåren, har gjort så, blott därför att det
blivit för sent för honom att bryta annan bana.
På fackmannahåll har man tänkt sig, att furirerna med något
förbättrad utbildning skulle kunna fullgöra sergeanternas uppgift,
varigenom skulle uppstå en betydande besparing, bland annat
därigenom, att obefordrade furirer efter hand överge, till annan
verksamhet. Sergeantbeställningar skulle därefter ifrågakomma, utom
för eleverna i gymnasium, endast för dem, som genomgått
underofficersskola, men icke admitterats till gymnasium. Dessa senare
skulle då efter att ha tjänstgjort viss tid, till exempel ett år, sSsom
sergeanter, överföras till reserven; dit skulle vidare hänvisas
"rullade" gradpasserare på vägen till krigskolan. Den formella
kompetens, som dessa vid ännu unga år från militärtjänsten avkopplade
inneha uti en med realskoleexamen jämnställd examen, bör utgöra
en värdefull tillgång för civil bana. Såsom ovan framhållits, kan
också plats beredas för en del av dessa sergeanter inom den militära
förvaltningen, både där så redan sker (till exempel
kompaniadjutanter m. fi.) och för vissa högre befattningar med för närvarande
överkvalificerad arbetskraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
