Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, sept. 1922 - Björck, Wilhelm: Enhetsskolereformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENHETSSKOLEREFORMEN
345
ståndpunkt bör ses mot bakgrunden av det vidgade utrymme, som
samhällsläran erhållit såväl i realskolans som gymnasiets arbete. Den
moderna samhällsutvecklingen har enligt kommissionens mening
fört med sig, att kunskap i samhällslära nu mer än någonsin måste
anses som ett oundgängligt moment i allmänbildningen. Realskolans
kurs bör omfatta icke blott de statliga och kommunala
institutionerna och deras verksamhet utan även andra betydelsefulla sidor av
det nutida samhällslivet. Särskilt betonas vikten av att åt de sociala
och ekonomiska företeelserna, exempelvis den sociala lagstiftningen,
nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och de ekonomiska
sammanslutningarna ägnas ingående uppmärksamhet. Denna sida av ämnet har
på gymnasiet skjutits ytterligare i förgrunden såtillvida, att till
samhällsläran där fogats även en kurs i ekonomilära.
Huvuduppgiften för denna undervisning skulle bliva att klargöra hur
kunskapen om det ekonomiska livets lagar vunnits samt att analysera
och förklara vissa grundläggande faktiska företeelser.
Ifråga om de naturvetenskapliga ämnena torde det gälla, att
förslaget i stort sett icke blott hävdar den relativt starka ställning,
dessa ämnen erhöllo genom 1904 års reform, utan i vissa avseenden
går därutöver. Särskilt för flickskolans del innebär förslaget på
denna punkt en ganska påtaglig brytning med nu bestående ordning.
Vid gossundervisningen torde kemien alldeles speciellt kunna anses
omhuldad, något som starkt motiverats av detta ämnes
genomgripande betydelse på de mest skilda områden i våra dagar. Däremot
har å gymnasiet i avseencle på timtalet en minskning inträtt för
biologiens del, som närmast betingas av en grundväsentlig
omläggning av undervisningens allmänna uppgift. Det fastslås sålunda i
kursplanerna, att undervisningens olika moment böra samlas kring
den ledande tanke, som behärskar all nutida biologisk forskning,
utvecklingsprincipen. ’ ’Utvecklingsläran och ärftlighetsforskningen
samt deras betydelse för nutida tänkande och samhällsliv’’ det är
i få ord programmet för gymnasiets biologistudium.
De antydningar, som senast lämnats, rörande arbetsmaterialet i
den nya skolan torde, trots en nödvändigtvis fragmentarisk
karaktär, giva vid handen, att kommissionen även på detta område
eftersträvat en nyorientering, som avser att möjliggöra, att
skolutbildningen håller jämna steg med kulturens fortgående
utveckling. Klart är, att framgången av dessa strävanden avhänger
icke blott av organisationsförslagets öde utan ock av det intresse
för omläggningen, som kan förefinnas hos "arbetarna i vingården".
Ty ytterst är det dock de levande krafterna, som, hur än reglerna
avfattas, hava det huvudsakliga inflytandet på grundsatsernas
till-lämpning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
