Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, sept. 1922 - Björck, Wilhelm: Enhetsskolereformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
WILHELM B.TÖKCK
Innan redogörelsen för den nu närmast avhandlade frågan
avslutas, torde det vara lämpligt att i allra största korthet lämna
några allmänna antydningar om en annan viktig punkt i det
framlagda förslaget. Mången uppställer säkerligen den frågan, vad har
då åtgjorts för att vid skolundervisningen tillgodose ett allmänt
och välgrundat krav på en nyorientering i skolkurserna, så att de
vinna en bättre anslutning till kulturens och livets fortgående
utveckling? Ehuru ett närmare skärskådande av detta spörsmål
hör hemma i det fackmässiga meningsutbytet, äro måhända
vissa grundläggande förslag av beskaffenhet att i någon mån kunna
intressera även allmänheten. För att börja i toppen, hur har
kommissionen ställt sig till religionsundervisningen’? Förslaget
innebär på denna punkt en ganska väsentlig omläggning.
Kommissionen reagerar mot undervisningens hittills alltför abstrakt
dogmatiska läggning och påyrkar för realskolans del en möjligast
konkret präglad undervisning av historisk-etisk inriktning.
Läroinnehållet bör i detta syfte ’ ’regelmässigt samlas kring personligheter,
som på olika sätt under skilda tider kämpat med lösningen av livets
stora problem". Av intresse torde vidare vara att erinra, att
kommissionen uttryckligen till den personlighetsbildning, som
kristendomsundervisningen avser att meddela, räknar också "den
hänsynsfullhet gentemot olika tänkande, som betingas därav, att människor
på skilda vägar söka sig fram till en personlig livsåskådning, som
för dem blir en samvetssak och för vilken de, i den mån densamma
framstår såsorii resultat av samvetsgrann prövning och som uttryck
för ärlig övertygelse, äga att kräva respekt även hos dem, som hava
en annan uppfattning". Det är toleransens, tankefrihetens
grundsats, som här i oförbehållsamma ord hävdas på samma sätt som skett
i den nya undervisningsplanen för folkskolan! I gymnasiets
undervisning har den allmänna religionshistorien erhållit ett framskjutet
rum. Som ett andra huvudmoment ingår på detta stadium den
kristna religionens inre utvecklingsgång och dess ställning i
förhållande till vår tids kultur- och samhällsliv.
De nya grundsatserna för språkundervisningen hava redan i det
föregående antytts. Här må blott erinras dels om det betydelsefulla
faktum, att engelskan föreslagits böra normalt bliva skolans
begynnelsespråk, dels därom att språkföljden förutsättes kunna växla, så
att även tyska må alternativt inträda såsom begynnelsespråk. På
gymnasiet har franska erhållit en i det hela avsevärt förstärkt
ställning, ett krav som under de senare åren med oförminskad styrka
gjort sig hört.
Planerna för historieundervisningen uppvisa åtskilliga avvikelser
från nuvarande ordning. Särskild uppmärksamhet förtjänar det
starka betonandet av att vid stoffvalet speciellt sådant bör
ifrågakomma, som kan anses äga "större betydelse för uppfattningen av
vår egen tids kulturella och samhälleliga förhållanden", Denn¾
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
