Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, sept. 1922 - Hällegårdh, Viktor J:son: Driftsrådstankens kärna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
VIKTOK J.SON HALLEGARDH
påpekandena. Endast om denna principiellt avvisar dem, kan det
klaga hos distriktsrådet.
Så ter sig det huvudsakliga innehållet i driftsrådslagen. Det är
icke tu tal om, att denna lags bestämmelser i och för sig innebära
beaktansvärda och goda ting. Men de äro endast nya lappar på
gammalt kläde. Lagen saknar den princip- och begreppsklara
driftsrådsidéns röda tråd. Den saknar — bortsett från ett par vaga
ansatser — den ryggrad, som ur socialdemokratisk synpunkt måste
vara den bärande i institutionen, nämligen den produktiva
utvecklingstanken. Den revolutionära rådstanken, med helt andra
syftemål än den, för vilken driftsrådslagen skulle vara
exponent, har lämnat tydliga reminiscenser i den. Förhandlingarna
om den, i vilka det utspann sig häftiga principstrider om punkter,
som från synpunkten av lagens syfte och effekt voro rena
betydelselösheter, under det att produktionsproblemet fullständigt trängdes i
bakgrunden, visa hur grund uppfattningen av problemet var. Samma
idélöshet, fast kanske ett tuppfjät närmare en riktigare värdering
av produktionsproblemet, präglar § 165 i den tyska riksförfattningen,
vilken bestämmer driftsrådens uppgifter på följande sätt:
’’Arbetare och anställda kallas att gemensamt medverka vid reglering av
löne- och arbetsförhållanden samt vid den ekonomiska utvecklingen
i sin helhet av de samlade produktiva krafterna/’ Både i denna
paragraf och i dess närmare utveckling i driftsrådslagens detaljerade
bestämmelser råder en ofrånkomlig dualism. De anvisa driftsråden
en dubbelställning, i det att dessa å ena sidan skola företräda de
specifika arbetstagarintressena inom företaget gent emot
arbetsgivaren och därmed inrikta sig på en gruppintresse- och
tillfällig-hetspolitik, å andra sidan medverka till den ekonomiska utvecklingen
i sin helhet av de samlade produktiva krafterna samt understödja
arbetsgivaren i hans f öretagarändamål — till på köpet utan att lagen
med ett ord antyder, vad begreppet företagarändamål innebär, om
detta syftemål skall vara det enskilda företagets privatekonomiska
profit eller om det innebär strävan att åstadkomma en från
synpunkten av samhällelig behovstäckning värdefull stegring av
produktionen. Situationen förbättras ingalunda av att de olika
kommentatorerna ’lägga ut skriften" var efter sitt sinne.
Walter Koch skriver i Sozialistische Monatshefte, att
formuleringen av den ifrågavarande paragrafen är så tänjbar, att t. o. m.
den krassaste manchesterliberalism kan suga honung ur dess blom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
