Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, sept. 1922 - Händelser och spörsmål - Landstingsval och förbudsomröstning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Det tycks vara en konstitutiv egenhet med valsättet till
första kammaren, att denna kammare alltid får en
avsevärt mindre väljarkår bakom sig än andra kammaren. Det
går inte att få landstingsvalen till politiska val på samma
sätt som andrakammarvalen, och att få lika starkt intresse för landstingens
egna uppgifter som för andrakammarvalen går i allmänhet heller inte. Att
detta förhållande blottar en svaghet i vårt folks politiska livaktighet, är
uppenbart; det visar, att intresset mindre gäller det stora arbetet i det tysta än
det ofta mindre betydelsefulla, som på grund av sin förmåga att leda till heta
politiska kontroverser får mera av det spännande skådespelets karaktär. Detta
ger anledning till farhågan, att såvida icke en allmän höjning av insikten sker,
som låter intresset fångas av de djupgående uppgifterna lika starkt eller helst
starkare än av de socialekonomiskt sett ytligare men mera skrällande politiska
bataljerna, så kommer det att visa sig svårt att få den nödiga grundvalen för
en djupgående socialekonomisk realpolitik framdeles. Ty denna kommer aldrig
att på samma sätt som rent politiska strider låta sig utkristalliseras i skarpa,
etsande slagord.
Deltagandet i förbudsomröstningen var överraskande stort och kom inte
långt under deltagandet i även ganska spännande andrakammarval. Här hade
man emellertid en sådan där entusiasmens fråga, där en mycket konkret och
för den enskilde individen omedelbart ingripande lättfattlig sak stod på spel,
och där urladdningen för den skull kunde bli säker och bestämd. Det var
en fråga, där röstningen själv var en handling. Olyckan med landstingsvalen
och ett politiskt val i allmänhet under lugna förhållanden är, att röstningen
icke kan få denna omedelbara handlingskaraktär. Den lägger grund för
handlingen och för en viss utveckling, men den saknar själv detta eggande moment
av tryck på hanen. Just ur denna synpunkt är det belysande att jämföra det
livliga deltagandet i förbudsomröstningen med det relativt klena i
landstingsvalen. Sveriges folk har obestridligen icke något större intresse för landets
och statens affärer i allmänhet; det är först när ett konkret, lättfattligt
spörsmål kommer in, som intresset infinner sig. Gemene man överlämna gärna åt
andra att sköta det allmänna; men om något synes dem gå på tok, lägga de
sitt rättande ord i laget med omisskännelig kraft.
Förbudsomröstningens votum var tydligt och klart. Icke ens bland kvinnorna
ensamma röstade 60 procent för förbud; det stannade vid 57. Och i landet
som helhet hade man en majoritet mot förbudet på c:a 35,000 röster. Det
tjänar under dessa förhållanden för den närmaste framtiden tydligen icke
mycket till att diskutera förbudsfrågan; det vore lika verklighetsfrämmande,
som när en liten ungsocialistisk klubb någonstädes i landet med iver och hetta
diskuterar framtidsstatens detaljer. Nykterhetsrörelsens närmaste uppgift
måste vara att bilda det folksamvete i alkoholfrågan, som den hittills varit, så
att icke en superiets renässans breder sig, och att främja alla de praktiska åt-
24
Landstingsval
och
förbudsomröstning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
