Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Hedén, Erik: Den stora skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
ERIK HEDÉX
mcri, på det religionspedagogiska området, för bibelläsning och
särskilt för vad som anses vara Jesus egen förkunnelse. Detta svärmeri
är sympatiskt till sitt syfte men fullständigt ovetenskapligt och
därför även pedagogiskt förvirrande till sitt resultat. Ingenting
kan vara hopplösare än att söka anknyta vår tids religiösa och
moraliska liv till en förkunnelse som är 1900 år gammal, och som
kristenheten under tidernas lopp funnit sig böra fullständigt omdana.
I själva verket är det, av mycket naturliga skäl för övrigt, ytterst
sällsynt att någon av de moderna Jesustroende i större utsträckning
söker efterleva Jesus lära, sådan den formulerats exempelvis i
Bergspredikan. Härtill kommer den ytterliga svårigheten, ja den rena
omöjligheten att, i det ena eller andra fallet, avgöra vad som
verkligen var Jesus’ lära. Att dessutom Bibeln, framför allt Gamla men
även Nya Testamentet, innehåller en rad läror som för nutida
åskådning måste te sig ohållbara, ja stundom osedliga, erkänner en
växande mängd kristna.
Folkskolans undervisningsplan har på grund av den rådande
opinionen, som ingen regering härvidlag skulle kunnat trotsa,
nästan genomgående byggts på bibelläsningens lösa sand. Där läses
Bibeln, och särskilt allt som rör Jesus, om och om igen med en
utförlighet och enformighet som sannolikt kommer att göra barnen nästan
lika uttråkade på Bibeln och Jesus som de hittills blivit på
katekesen. De borde då åtminstone få lära något nytt i läroverket, där
också lärofriheten och vetenskapligheten, åtminstone sedan flera
årtionden tillbaka, fått göra sig mera gällande än i folkskolan.
Trots detta föreskriver kommissionen åtminstone i tre av
realskolans klasser bibelläsning, och i två av dess klasser — för sjätte och
sjunde gången — en kurs om Jesus’ liv och verksamhet.
Någon-religionshistoria förekommer icke, och kyrkohistorien synes blott skola
läsas på det viset att några religionsförkunnare skildras till sin
person och sin lära. Något historiskt sammanhang synes, icke ens
vara åsyftat. Kristna kyrkans mörka sidor bliva sannolikt på detta
sätt relativt skjutna åt sidan, vilket självklart giver en falsk och
ohistorisk bild av religionens utveckling.
T stället borde realskolans kurs börja med en kort översikt av de
förkristna religionernas huvuddrag: först naturfolkens religiösa
föreställningar, därnäst de gamla men ännu kvarlevande asiatiska
huvudreligionerna, slutligen de nu döda förkristna religionerna, med
särskild vikt lagd vid den grekiska, i all synnerhet vid dess mytologi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
