Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Hedén, Erik: Den stora skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN STORA SKOLREFORMEN
457
de i stor utsträckning få tjänstgöra å gymnasiet och kräva därför
att en kvalificerad filosofie ämbetsexamen jämte tre års väl
vitsordad tjänstgöring skall godtagas som lektorskompetens. Lektorerna
motsätta sig detta.
Kommissionen har för sin del föreslagit att lektorstjänst skall
kunna förvärvas även av den som dels genom vetenskapliga arbeten,
dels genom synnerligen väl vitsordad lärarverksamhet vunnit
kompetens likvärdig med en lektors. Tre reservanter (två lärare
representerande mellanskolorna och en socialistisk riksdagsman) ha velat
ytterligare sänka kompetensfordringarne. Men däremot framhålla
fem reservanter, bland vilka en professor och ett par lektorer, mot
majoritetsförslaget, att ett dylikt obestämt stadgande ej kan anses
lyckligt. Antingen tages det efter orden, och då vinnes ingen
verklig lättnad, eller ock tages det icke efter orden — vilket är det
troligaste — och då har kravet på vetenskaplig kompetens uppgivits,
något som onekligen vore högst olyckligt. Detta sista gäller i än
högre grad de tre reservanternas förslag. Bäst vore därför utan
all fråga om man, i likhet med de fem reservanternas förslag, helt
enkelt satte filosofie licentiatexamen som kompetensvillkor men läte
doktorsdisputationen bortfalla. I licentiatexamen ingår ju
avfattandet av en vetenskaplig avhandling, som dock ej behöver tryckas.
Det vore lämpligt stadga att denna avhandling skall diskuteras å
vederbörande universitetsseminarium, varvid ett par opponenter
bland dettas deltagare borde utses. På det viset finge man en
ersättning också för disputationsprovet.
En särställning intaga lärare i kristendom (eller
religionskunskap). För dessa gälla nu orimligt höga fordringar: praktiskt sett
för lektorer den högsta examen inom vare sig filosofiska eller
teologiska fakulteten samt den näst högsta inom den andra (stundom
rentav kvalificerad); för adjunkter den näst högsta examen inom
bådadera fakulteterna. Kommissionen har velat avskaffa detta
missförhållande genom att föreslå en kombinerad teologisk-filosofisk
examen. Men dylika blandade examina äro icke tilltalande. Ett
förslag om en kombinerad filosofisk-juridisk (statsvetenskaplig)
examen som för några år sedan föreslogs av en mycket vederhäftig
kommitté föll totalt till marken.
Vad som härvid krävdes vore att en humanist finge rättighet att
i sina examina medtaga vissa teologiska ämnen, åtminstone
religions-och kyrkohistoria samt exegetik, och en teolog att medtaga följande
filosofiska ämnen: teoretisk filosof i, latin, grekiska, nordiska språk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
