Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Hedén, Erik: Den stora skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
KKIK HEDEN
litteraturhistoria, historia och statskunskap.1) En viss
efterprövningsrätt i humanistiska ämnen är redan nu teologerna medgiven och vissa
humanister ha fått särskilt tillstånd att medtaga religionshistoria i
filosofiska examina. På dessa vägar bör man gå vidare. Då kunde
som villkor för alla läraretjänster i religionskunskap stadgas: betyg
i minst teologie kandidat- eller filosofie ämbetsexamen i
religionshistoria, kyrkohistoria, Nya testamentets exegetik samt teoretisk
filosofi, grekiska och därtill minst ett av de ovannämnda humanistiska
ämnena. För lektorat tillkommo som obligatoriskt krav
licentiatexamen inom endera fakulteten i något eller några av alla de
uppräknade ämnena. På det viset kunde både vetenskapen och
allsidigheten tillgodoses. I väntan på denna reform måste man tydligen
tillsvidare av humanitetsskäl avstå från vetenskapligheten, det vill
säga från att göra den högsta examen inom endera fakulteten till
nödtvunget kompetensvillkor för lektorat; man finge ersätta den
med de två näst högsta sammanslagna. En lektor i religionskunskap
bör alltså ha avlagt minst filosofie ämbetsexamen (i teoretisk filosofi
samt ytterligare minst två av de här ovan nämnda filosofiska
ämnena) samt teologie kandidatexamen med överbetyg i vissa särskilt
viktiga ämnen. En adjunkt i religionskunskap må kunna förvärva
kompetens med en teologie kandidatexamen vilken som helst samt
filosofie kandidatexamen (vilken är lättare än ämbetsexamen) med
samma ämnen som ovan sagts.
Den andra klasstriden står på nederstadiet mellan adjunkter och
folkskollärare. Vid sidan av dessa senares krav på kompetens som
läroverkslärare framträder nu även kvinnornas. För närvarande
medför examen vid Högre Lärarinneseminariet kompetens till
lärarinnetjänst vid samskola. Kommissionen har velat dels skärpa
inträdesfordringarne till detta seminarium samt dels utvidga det från
3- till 4-årigt, allt i syfte att göra dess utexaminerade elever
kompetenta till adjunktstjänst vid läroverk. Samtidigt skulle det
öppnas även för män. Mot alla dessa förslag ha tre reservanter med
kommissionens ordförande i spetsen reserverat sig. Detta med all
rätt. Högre Lärarinneseminariet åtnjuter så gott anseende att det
utan varje inträdesskärpning eller tillökning kan giva full
kompetens för lärarbefattning vid läroverken, dock blott på nederstadiet.
*) Statskunskap måste medtagas då historien utvidgas med samhällslära,
varpå kommissionen ej tänkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
