Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, dec. 1922 - Öhlin, Pelle: Tre kampsånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRE KAMPSANGEK
475
snabbt attacken mot de kungliga ute i Tuilerierna. Mandat, chef
för schweizergardet, sköts en kula för pannan då han vägrade
utrymma, och Westerman, elsassaren som blott talade tyska, gav
befallning om stormning. Man stormade under tonerna av
Marseljäsen, som den nu döpts till, enär de frivilliga från Marseilles fört
den till staden. Ludvig XVI blev fången, och på återvägen, som
dit, sjöng man den hetsande sången, de frivilligas från Marseilles
sång, Marseljäsen.
Denna sång blev frihetskänslornas förlösande ord över hela
Europa, ja överallt, där ingrott feodalvälde satt i högsätet. Även
i vårt land blev den bekant rätt tidigt. I den radikala Extra-Posten
i Stockholm, en tidning som noga följde franska revolutionens
förlopp, står den att läsa i fransk text den 10 december 1792. Två
dagar efter finnes en översättning. I en not meddelas följande:
den, som inte kunnat gråta åt originalet kan möjligen skratta åt
översättningen, som bevisar orimligheten i orimmad vers på svenska
språket (den tiden har för länge sedan kommit!). Men dess syfte
är, att elda en armé och huruvida den kan sjungas, som Te Deum i
kyrkorna är en sak för sig.1)
Svenske översättaren förblev inte länge anonym. Han hette
Mattias Hasselrot, var en levnadsglad yngling av förnäm släkt, som
studerade till präst i Lund. Han brukade överraska sina vänner
med improvisationer av ganska stark art, och då han tog "graden’’
i Lund 1793 var det för honom en större fest hos det bekanta
kommersierådet Suell i Malmö. Vid glasens klang började Mattias
sjunga den översättning av Marseljäsen, som någon månad förut
varit införd i Extra Posten. Tjogtals gånger blev den sjungen
den kvällen. Men det följdes av rabalder och åtföljande
häktningsorder på den unge prästmannen. Han flydde till Tyskland, men
återkom efter 3 år, då saken var glömd. Han avancerade snabbt
på sin prästerliga bana och dog som kyrkoherde och professor i
Skara år 1839. Franska revolutionen och Marseljäsen kommo i
dödvatten under Napoleon, men Mattias fick likväl leva den dag
då hans älsklingssång upphöjdes till nationalsång i Frankrike. Den
upphöjdes därtill första gången vid revolutionen 1830, andra 1848
J) Detta syftar på följande: På hösten, då fransmännen intagit staden
Louvain (Löwen) i Belgien planterade man den 17 november den röda
frihetsmössan i ett träd och ställde till fester, kallande alla, som ville och vågade
vara vänner av "liberté, égalité, fratei-nite", till Te Deum i S:t Gudulas
kyrka, där man sjöng Marseljäsen första gång offentligt inför belgarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
