Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1923 - Sommarin, Emil: Historia och ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIA OCH EKONOMI
27
säger ej mycket, om man ej söker finna och uppvisa idéernas
härledning. Det internationella kommunikationsväsendets utveckling,
även på det andliga gebitet, har skapat de materiella
förutsättningarna för idén om ett europeiskt statsförbund, och den idéns
framtida bärkraft och möjliga förverkligande beror i hög grad av
materiella förutsättningar.
Kulturhistoriskt — och som kulturhistoria uppfattar man ju det
dagliga livets historia på olika kulturstadier1) — har
orsakssammanhanget i mänsklighetens historia knutits till den långa raden av
successiva uppfinningar och upptäckter. Krutet, kompassen och
boktryekerikonsten samt upptäckten av Amerika inleda den så
kallade nya tidens historia, liksom ångmaskinen och lösningen av
problemet att smälta järnmalm med tillhjälp av stenkol samt den
därmed möjliggjorda maskinanvändningen och maskintillverkningen
inleda storindustrialismens och den moderna teknikens triumfer.
När tiderna förändras, förändras vi med dem. Civilisationen har
gjort och gör sitt verk. Men för oss, som för våra barbariska
stamfäder, är försörjningsarbetet en hård nödvändighet.
Ben ekonomiska ellen så kallade materialistiska
historieuppfattningen2) utgår från att människan är en samhällsvarelse. Icke
individen ensam har frestat kampen för tillvaron, utan flocken, horden.
Av naturen har man och kvinna, kvinna och barn förts samman i
arbetet för uppehället och blodsbanden förena inom
människohorderna. Arbetets organisation — om nian får använda det ordet om
den primitiva människan —~ resurserna för försörjningen och sätten
att utnyttja dem, systemen för att producera och dela produkterna
är enligt den ekonomiska historieuppfattningen grunden till all
samhällsordning. Förändras dessa materiella förutsättningar för
samhällslivet, förändras även samhällsorganisationen och
samhällsåskåd-ningen, hela den ideella och moraliska överbyggnaden, som ju alltid
kräver ett materiellt underlag.
Tanken utformades av Karl Marx (1818—1883) i det
kommunistiska manifestet av 1848: ’ ’Hela samhällshistorien har hittills varit
en historia om klasstrider. Fri och slav, patricier och plebej, baron
och livegen, mästare och gesäll, kort sagt förtryckare och förtryckta
ha ständigt stått som motståndare till varandra och fört en oav-
*) För äldre kulturskeden se Steffen Världsåldrarna (1918—1920).
2) Ernst Wigforss, Materialistisk historieuppfattning
och klasskamp (1908).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
