Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1923 - Sommarin, Emil: Historia och ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
EMIL 80MMABIK
bruten, än fördold, än öppen kamp, en kamp som varje gång slutat
med en revolutionär omgestaltning av hela samhället eller de
kämpande klassernas gemensamma undergång.’? — ’ ?Det vid det feodala
samhällets undergång uppståndna moderna borgerliga (samhället har
icke upphävt klassmotsatsen. Det har blott i de gamlas ställe satt
nya klasser, nya villkor för förtrycket, nya former för kampen. Vår
epok, bourgeoisiens epok, utmärker sig därav, att den förenklat
klass-imotsatsen. Hela samhället delar sig allt mer i två fientliga
läger, två stora varandra motsatta klasser: bourgeoisie och
proletariat."1)
Denna historieuppfattning ledde Marx till att skissera det
borgerliga samhällets förestående utveckling efter de bekanta linjer, som
innehållas i hans koncentrationsteori, hans utarmningsteori och hans
katastrofteori. Det moderna produktionssättet i storföretag med
maskinell utrustning måste komma de konkurrerande småföretagen att
försvinna och med dem de smärre industriidkarnas, hantverkens,
handlandenas och böndernas hela medelklass. Koncentrerad i
jätteföretag ställer produktionen mot varandra ett allt rikare, men
fåtaligare kapitalistdöme och ett allt talrikare och jämförelsevis mera
utarmat proletariat, som i längden icke finner sig i att uppbära
produktionen utan en rättvisare andel i produktionens resultat, och
som därför till slut exproprierar expropriatörerna och gör alla de
viktigaste produktionsmedlen till samhällelig egendom.
Denna så kallade materialistiska historieuppfattning har stått i
brännpunkten av den historiefilosofiska diskussionen i snart tre
mansåldrar.
För den äldre så kallade individualistiska historieuppfattningen
voro dessa tankar så främmande, att det krävts lång tid för att få
de naivaste opponenterna till att förstå, vad denna så kallade
materialistiska historieuppfattning icke innebar. Den innebär ej
tillämpningen på mänsklighetens historia av den materialistiska metoden i
naturvetenskaplig bemärkelse, enligt vilken allt skall förklaras av
materiella orsaker på mekaniskt sätt, till exempel blixten inte ur
guden Thors hammarslag. Denna metod är grundläggande för all modern
naturvetenskap, men de humanistiska vetenskaperna om människan,
ha ett föremål med själ och fri vilja, i vars historia de gudomliga
snilleblixtarna icke kunna underordnas en mekanisk förklaring. —
¾) Pontus Fahlbeclc, Klasserna och samhället 1 (1920).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
