Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1923 - Sommarin, Emil: Historia och ekonomi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIA OCH EKONOMI
29
En förkunnelse av moralisk materialism, som gör välmåga och
njutningar till det högsta i människolivet är främmande för marxismen.
Expropriatörerna böra icke exproprieras för att de fås ofta skenbara
lycka skall bliva allas, utan såsom hinder för de mångas möjlighet
och även de fås att vara fria, goda, visa och lyckliga människor.
Ekonomisk historieuppfattning innebär ej en (metafysisk)
materialism, som vill förklara livet och medvetandet enbart av de
kroppsliga atomernas rörelser (efter grundsatsen: Mänskan är, vad hon
äter). Den ekonomiska historieuppfattningen är framställd såsom
en teori till förklaring av orsakssammanhanget i historien efter en
genomgående och väsentlig princip, som visserligen icke är tillämplig
på allt i historien, men som kombinerar det huvudsakliga och
framhäver det såsom huvudsakligt. De stora religionsstiftarnas, Buddhas,
Muhammeds och Kristus’ framträdande vore det orimligt att
försöka ge förklaringen till ur enbart ekonomiska förbättringar. Stora
världsföreteelser, vilka sannolikt icke helt sakna en ekonomisk
bakgrund och framför allt icke ekonomiska syften och konsekvenser,
till exempel korstågen,1) möter det ofta stora eller oövervinneliga
svårigheter att inpassa i ett ekonomiskt-historiskt schema. Därmed
bevisas naturligtvis icke det schemats oanvändbarhet, om det duger
till förklaringen av så mycket annat och något av det väsentliga.
Den moderna kritiken har också inriktat sig på mycket mera
centrala spörsmål i fråga om den materialistiska historieuppfattningens
tillämplighet och räckvidd.
Är det sant, att stånd och klasser, dessa universella företeelser i
allt samhällsliv som höjt sig över det mest primitiva mänskliga
urtillståndet,2) alltid äro framgångna ur och bärare av ekonomiska
intressekonflikter? — Erfarenheter och rön ur modern forskning i
senaste tid ådagalägga, att det äldsta ståndets uppkomst, prästernas
och därur det lärda ståndets, måste väsentligen förklaras ur andra
orsaker än de ekonomiska, och att detsamma i viss mån gäller
höv-dingskap, uradel och tjänsteadel.
Är det sant, att privategendomens uppkomst och därmed förmö-
*) Detta utslag av religiös hänförelse, vars ideella upphov är att härleda
ar mysticismen, finansierades och dirigerades handelspolitiskt såsom ett
korståg mot araberna, vilkas erövring av det heliga landet spärrade
medelhavsstädernas handelsvägar österut.
2) Då människan ej lärt sig ordna sitt arbete, utan levde för dagen och
stunden, såsom ett djur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
