Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1923 - Brusewitz, P. E.: Produktionsorganisation i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
u
P. K. BRUSEWITZ
ningsartikel som galoscher då var omkring 12 miljoner par eller
"endast" tre gånger den nuvarande. Produktionsökningen inom den
tunga industrien går alltså mycket långsamt framåt.
Även arbetslönerna ha steg för steg ökats? ehuru de alltjämt i
allmänhet äro betydligt lägre än före kriget. Sålunda utgjorde de
faktiska veckolönerna i Moskva i medeltal:
Januari 1922 .............. 8.82 guldrubeP)
Juli 1922.................. 12.97
September 1922 ............ 16.69
En jämförelse mellan förhållandena inom olika industrigrenar
före kriget och nu, visar följande siffror (i guldrubel)#)
före kriget
Jan, 1922
Sept. 1922
Metallister .......
34.o
8.60
19.66
Textilindustri .....
18.3
8.35
11.90
Kemiska „ .....
23.i
8.03
18.50
Livsmedelsindustri
21.o
16.36
21.44
Läderindustrien ...
26.2
7.67
20.17
Sömmerskor......
—
5.14
13.16
Tryckeriarbetare ..
18.5
9.30
16.80
Stegringen under den senaste tiden av arbetslönernas realvärde
är givetvis till stor del, utom därpå, att produktionen i allmänhet
bedrives något mera ordentligt — i vilket avseende den inskärper
det faktum, att arbetslönernas egentliga grund alltid ligger i
produktionens resultat —, beroende på den nya skörden.
Det stora flertalet truster arbeta utan tvivel tekniskt
förlustbringande. Många av dem ha alldeles inte förmått erlägga de stora
skatterna, utan ha i stället måst mottaga subsidier från staten för
att täcka underskottet, vilket exempelvis för Jugostal under
verksamhetsåret öktober 1921—Oktober 1922 utgjorde omkring 40 %,
av inkomsterna.
Att statsmaskineriet trots detta subsiderande av flertalet truster
alltjämt arbetar, beror därpå att nödigt antal sedlar alltjämt tryckas
*) Arbetslönerna utgå givetvis i pappersmynt, men omräkning har här
gjorts till natura-ekvivalentens normalvärde. Uppgifterna äro hämtade från
tidningen Ekonomitjeskaja Sjisnj. — Även i fråga om guldrubeln är att märka,
att guldvärdet ju fallit avsevärt sedan tiden före kriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
