Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1923 - Brusewitz, P. E.: Produktionsorganisation i Ryssland - —m: Kristiania—Moskva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTIANIA— MOSKVA
NÅGRA BILDER UR DET NORSKA KOMMUNISTGALLERIET.
S-J^E ARMA NORSKA KOMMUNISTERNA HA ICKE HAFT
MYC-^g Iken glädje av sin anslutning till Moskva. Hela tiden har det varit
en-^ /dast trassel och tråkigheter. De ha varit stränga herrar, den
kommunistiska internationalens ledare, och trots allt motstånd, trots alla stora ord
från vissa norska kommunistpampars sida, har Moskva alltid till sist hemburit
segern. Men varje seger för Moskva har betytt, att den norska arbetarerörelsen
har fått giva upp ett stycke av sin prestige, nationellt och internationellt.
Det norske arbeiderparti är ett exempel på, att det partiledaresnobberi, som
alltid tager sig uttryck uti deklamationer om "principer som aldrig skola svi’
kas", i själva verket kan vara grundvalen för en politik, som i fråga om
principlöshet förgäves söker sin make. Sedan "de unga" 1918 definitivt
fingo makten inom Det norske arbeiderparti har detta parti som förnämligaste
ledstjärna haft strävan efter att vara radilmlt. Ett egentligt politiskt
samarbete med andra partier har det aldrig kunnat bli tal om, ty sådant strider
för täckande av förlusterna, som alltså i sista hand drabba den stora
allmänheten, icke minst arbetarna, Arbetslönerna regleras
visserligen successivt, men alltid i förhållande till livsmedelspriserna vid
en tidigare tidpunkt än den då avlöningen utbetalas.
För närvarande har emellertid statens ekonomiska ställning
avsevärt förstärkts i och med indrivande av spannmålsskatten, vilken i
år inbringat icke mindre än 274 miljoner pud enbart i det egentliga
Ryssland, mot 151 miljoner föregående år. Denna spannmål
användes ju nu tilldels för export. Skillnaden mot föregående år i
statsfinansiellt avseende är desto större som staten då hade att själv
utdela livsmedel till industrierna, medan dessa nu ha att med egna
medel inköpa vad de behöva. Huruvida det skall lyckas att genom
det nya bankväsendet, utsläppandet av sedelmynt med partiell
guldbetäckning och övriga vidtagna åtgärder, vinna varaktig stabilitet i
penningväsen och statshushåll, kan naturligtvis i alla fall ännu icke
bedömas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
