Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1923 - Karleby, Nils: Arbetarprotektionism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
NILS KAELEBY
i allmänhet är i stället det eftersträvansvärda och uttrycket för
nationellt välstånd. Största möjliga kapital-, jord- eller
företagar-inkomst är icke vare sig mera önskvärd eller ett noggrannare uttryck
för samhällets bästa än största möjliga arbetsinkomst.
Detta betraktelsesätt är den nya, stora, landvinningen i
demokratien; ett betraktelsesätt, vars framträngande blott är reflexen i
idéernas värld av arbetarklassens egen pågående politiska och sociala
emancipation. För den, som tillägnat sig detsamma, är det en
omening att tala om protektionism, om ett land finner sig med hänsyn
till det egna folkets näringsutrymme och bestånd som folk böra utöva
kontroll över utländsk invandring. Man kan säga, att det innebär,
att detta folk till egen fördel monopoliserar visst land och viss
naturresurs ; det kan klandras ur de mindre väl utrustade folkens
synpunkt. Men det är alltjämt något annat än protektionism. Och
det är en atavism att tala om arbetarprotektionism, därest en sådan
kontroll möjligen skulle utsträckas att gälla även arbetare, en
atavism från den tid, då arbetarna stodo utanför samhället och
betraktades såsom blott levande verktyg, och vilken en svensk ekonom från
1700-talet förträffligt karakteriserade med orden, att "fattigt folk
i ett land, allenast de bliva rätt anförde, äro en större skatt och
välsignelse, än allt silver och guld, och har Gud icke förgäves gjort
en sådan åtskillnad mellan människorna".
Begreppet arbetarprotektionism har en mening, allenast försåvitt
man betraktar arbetarna såsom människor av annan art än andra,
kroppsarbetsprestationer såsom prestation av annan art än annan
produktiv prestation, arbetskraften såsom en vara, när den tillhör
kroppsarbetaren, men icke när den tillhör någon annan. Antingen
gäller beteckningen vara för alla mänskliga förmågor, icke blott för
kroppsarbetarens, och då stryke man ur språket ord som invandring,
utvandring, resa m. fi., som uttrycka mänsklig aktivitet, och
er-sätte dem med import, export, frakta, som uttrycka det opersonliga
tingets passivitet. Eller också består samhället av de högre klasserna,
och arbetarna äro utanför detsamma stående verktyg och medel för
dem, varor, som importeras, exporteras och fraktas.
Det förra betyder upphävandet av själva begreppet samhälle,
det sistnämnda— karakteristiken av det samhälle, som så
småningom sjunker i förgängelse och ersattes med ett nytt, men vars
livslåga understundom flämtar till i tanklösa skribenters atavistiska
floskler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
