Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1923 - Linder, Erik: Folkmängd och arbetstillfällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
ERIK LINDER
Krigsårens intensiva aktivitet hade endast tillfälligt maskerat det
faktum, att den ekonomiska utvecklingen i Sverige ej är tillräckligt
kraftig för att bereda hela den årliga tillväxten inom de arbetsföra
åldrarna en lika god utkomst som man blivit van vid under
årtiondena förut, då en ständig avlyf tning av försörjningsanspråk skedde
genom emigrationen främst till Amerika. Keallönen var ju också
under alla krigsåren faktiskt lägre i genomsnitt än före kriget.
När den ekonomiska avspänningen efter kriget inträdde gjorde
sig därför åter den gamla regeln gällande, men mångfaldigt skärpt.
I dag utbjuder åtta års ackumulerade emigrationsöverskott sina
armar och sin yrkesskicklighet på den svenska marknaden, vid sidan
av det tillskott i arbetskraft, som folkhushållet normalt brukar
absorbera.
Men är det icke så, att ett ökat antal armar i de arbetsföra
åldrarna i stället för att sänka levnadsstandarden bör bereda större
välmåga än förut åt nationen i dess helhet ? Härtill kan endast
svaras att påståendet har en mycket begränsad giltighet, ty ett
sådant resultat kan endast nås i ett land med ännu rika och
outnyttjade naturtillgångar. Under alla förhållanden kräver dock en
exploatering av naturtillgångar både tid och kapital.
Men hur är det hos oss? Sverige har för ögonblicket relativt få
ej utnyttjade tillgångar, som kunna giva ekonomiskt bärande
avkastning. Men även om sådana funnes i tillräcklig omfattning,
saknas kapital för en investering, stor nog att bliva av betydelse
för arbetslöshetsproblemets lösning. Därtill är världsmarknadens
köpkraft för närvarande starkt nedsatt varför det är föga troligt,
att den ökade företagsamheten skulle bli framgångsrik.
Man synes alltså kunna utgå ifrån, att en snabb och stark ökning
av de arbetsföra åldrarna åtminstone för närvarande för Sveriges
vidkommande leder till sänkt levnadsstandard för en stor del av
vår befolkning. Denna slutsats rubbas givetvis icke av att en stark
fackföreningsrörelse någon tid förmår uppehålla en högre
lönestandard för en del av arbetarstocken till priset av en fortsatt
arbetslöshet och så mycket mer sänkt standard för en annan del. Till slut
blir en ekonomisk realitet alltid övermäktig andra ingripanden.
Granska vi nu de faktiska förhållandena närmare, gäller det först
att undersöka den nuvarande arbetslöshetens förändringar i
förhållande till konjunkturerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
