Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1923 - Linder, Erik: Folkmängd och arbetstillfällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
ERIK LINDER
och radikalt lagd jordpolitik, dels minska utbudet särskilt på
industriarbetare, som ej kunna återgå till jorden, genom understöd
och reglering av emigrationen. Vi skola i det följande närmare
undersöka bägge dessa möjligheter. Även om det icke finnes skäl att
hängiva sig åt illusionen, att ett statsingripande i antydd riktning
snabbt skall giva märkbara resultat, är det dock tydligt, att den nu
bedrivna arbetslöshetspolitiken med kontanta understöd och
nödhjälpsarbeten ej bör beteckna en slutgiltig ståndpunkt i
socialdemokratisk politik. Med klar blick för läget har regeringen också
förelagt årets riksdag betydelsefulla initiativ i syfte att underlätta
åtkomsten av jordbruks jord.
Fixera vi närmare frågan huru jämvikt skall komma till stånd
mellan tillgång och efterfrågan under vidtagande av de
friktions-mildrande åtgärder, som stå till buds, synes, som redan antytts,
tre praktiskt betydelsefulla utvägar komma ifråga, nämligen 1. en
anpassning av lönerna så att en ökad användning av arbetskraft blir
ekonomiskt möjlig; 2. en efter stora mått lagd överflyttning av
arbetskraft från isynnerhet industrien till jordbruket; 3. statlig
uppmuntran och reglering av emigrationen.
Det ligger i sakens natur, att den första rent automatiskt
verkande formen för utjämning är den som främst kommer i fråga. Den
ökade efterfrågan på arbetskraft kommer då till stånd, emedan de
lägre lönerna medföra lägre varupriser, ökad efterfrågan och ökad
produktion, så vida icke priset på samma utländska varor samtidigt
sjunka lika mycket eller mera.
Ökningen i efterfrågan på arbetskraft gestaltar sig dock givetvis
mycket olika inom skilda slag av tillverkningar. Där
arbetskostnaderna utgöra en mycket stor del av tillverkningsvärdet sjunka
produktionskostnaderna omedelbart mera, än där de utgöra en relativt
liten del. Efterfrågan på arbetskraft bör därför ökas mera inom
de tillverkningsgrenar, där förstnämnda varor framställas än inom
de, där de senare produceras.
Ett sådant påstående innehåller dock icke hela sanningen, ty
till slut fäller dock utbudets och efterfrågans elasticitet utslaget.
* Vad utbudets elasticitet angår bör sålunda uppmärksammas, att
andra faktorer av ena eller andra slaget än arbetskostnaden kunna
lägga hinder i vägen för en ökad produktion, och denna kan
därför, ävenom arbetskostnaderna utgöra en väsentlig del av
tillverkningskostnaderna, vara urståndsatt att absorbera ett ökat an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
