Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1923 - Linder, Erik: Folkmängd och arbetstillfällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKMÄNGD ÖCH ARBETSTILLFALLEN 81
tal arbetare. Inom produktionsgrenar, där det icke alls eller föga
yrkeskunniga handarbetet är det väsentliga och
kapitalanvändningen liten — som till exempel är fallet vid viss sömnadsindustri,
tillverkning av papperspåsar för hand, viss träförädling m. m. —
är utbudets elasticitet dock i allmänhet stor, och det motsatta
förhållandet är fallet, då större yrkesskicklighet och stor
kapitalanvändning äro en förutsättning för produktionens utvidgning.
Efterfrågans elasticitet åter bestämmes av intensiteten hos det eller de
behov, som varan är avsedd att tillfredsställa, i jämförelse med
intensiteten hos konsumenternas övriga behov. Sänkta löner resp.
lägre varupriser behöva sålunda ej alltid medföra ökad efterfrågan
på arbetskraft, ty elasticiteten kan vara sådan, att efterfrågan på
en vara blir oförändrad, även om priset sjönke till en bråkdel (salt).
Naturligtvis kan ej därav dragas den slutsatsen, att arbetare, som
tillverka en vara, varpå efterfrågan är mycket oelastisk, bära bördan
av en lönesänkning utan någon nytta för dem, som ännu ej fått
arbete. Saken ligger ju i stället så till, att konsumenternas minskade
utgifter för ifrågavarande varuslag, frigör en del av deras inkomst,
som då kan disponeras för ökad förbrukning av andra varor eller
tjänster, varpå efterfrågan är mera elastisk.
Fallande arbetslöner framkalla emellertid icke endast ökad
efterfrågan på arbetskraft, emedan de bringa varupriserna att sjunka,
de medföra även en substitution av arbetskraft för andra
produktionsfaktorer. För industriens vidkommande innebär ju detta, som
bekant, att det nya prisförhållandet mellan kapital och arbete gör
en ny kombination av dessa bägge produktionsfaktorer mera lönande
än förut eller, närmare bestämt, att maskinarbete i viss utsträckning
ersattes med kroppsarbete. Inom jordbruket innebär en analog
substitution, att jord och kapital i viss omfattning utbytes mot
arbetskraft. ’Vi skola dock icke här fördjupa oss i substitutionens
teori, blott göra några korta anmärkningar.
Klart är ju då till att börja med att substitutionens utsträckning
beror på huru mycket arbetslönerna fallit i förhållande till priset
på andra substituerbara produktionsfaktorer, vilka alltså vid den
form av substitution, som nu intresserar oss, i viss omfattning
ersättas av arbetskraft. Men härvid måste dock uppmärksammas att
i den mån arbetslönerna sjunka inom samtliga yrkesgrupper kommer
tämligen snart även priset på de kapitalvaror, som kunna ersätta
arbetskraften — alltså framför allt maskiner — att sjunka i pris.
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
