Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1923 - Thorsing, Oscar: Mot ett nytt världskrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOT ETT NYTT VÄRLDSKRIG
91
grundsats han omhuldade: lugn och stabilitet. En hopplösare
uppgift kunde han knappast ha satt sig före. Men han kämpade
målmedvetet för dess förverkligande.
Ett tredje skäl för Englands avhållsamhet på kontinenten står
att finna i förhållandet till Amerika. Vid upprepade tillfällen hade
västmakterna sökt få Amerika med i en uppgörelse om skadeståndet
och de allierades skulder; men utan framgång. Washingtonsenaten
var omedgörlig. Förenta Staternas lån till västmakterna var en
affär mellan dem och Förenta Staterna och den hade ingenting med
tyska skadeståndet att göra. Lika litet som Förenta Staterna kände
sig frestade att sticka in huvudet i det europeiska getingboet lika
litet önskade de.få sina fordringar på Europa förblandade med de
europeiska staternas mer eller mindre tvivelaktiga
affärsförhållanden. Lönlösa försök gjordes under 1922 från Englands och
Frankrikes sida att övertyga Förenta Staterna om nödvändigheten att
överge denna ståndpunkt. Men det stora landet i väster insåg icke alls
denna nödvändighet. Lloyd George lät till sist utskicka den bekanta
Balfournoten, som ju helt enkelt gjorde Förenta Staterna ansvariga
för utgången av skadeståndspolitiken. Resultatet blev lika med noll.
På den andra sidan Atlanten väckte detta dokument blott
förbittring. När Bonar Law kom till makten förstod envar att först måste
västmakterna klara sitt förhållande till Amerika innan de kunde
påräkna någon hjälp vid en uppgörelse i Europa. Och Bonar Law
skred till verket utan att tveka. En uppgörelse om den engelska
skulden till Förenta Staterna åvägabragtes. Den engelska pressens
kommentarer visa tydligt att man nu anser sig kunna hoppas på
ett intimare samarbete med den anglosachsiska brodernationen.
Hoppet om att tiden så småningom skulle mogna för en amerikansk
anslutning till den engelska politiken i Europa har gjort sitt till för
att Bonar Law skulle hålla inne tömmarna. Han har räknat på att
kunna återkomma till de europeiska bankruttör ernås trassliga
affärer med sin borgenärs odelade stöd. En sådan ställning skulle i hög
grad stärka verkan av Englands ingripande.
Det saknas sålunda ej bärande skäl för Englands nuvarande
välvilliga neutralitet mot Frankrike. Oppositionen i England gör sig
dock allt kraftigare gällande och otvivelaktigt har den vunnit mark
under de bägge månader som Ruhr ockupationen redan varat. De
skäl som oppositionen framföra mot Englands avvaktande hållning
vinna gehör i allt vidare kretsar och mycket tyder på att de skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
