Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1923 - Thorsing, Oscar: Mot ett nytt världskrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 OSCAR THORSING
segra. Man framhåller att Frankrikes aktion ej kommer att tillföra
de allierade något skadestånd utan tvärtom ytterligare undergräva
Tysklands ekonomiska ställning och att verkningarna av en
ekonomisk försämring i Tyskland måste bli ödeläggande för hela Europa.
På många håll betonar man även att Frankrike uppenbarligen ej
åsyftar en skadeståndsuppgörelse utan just att göra Tyskland
ekonomiskt och politiskt maktlöst, genom att lösrycka Ehenländerna och
Ruhr området från tyska riket och därigenom främja tyska rikets
splittring. Återigen framhåller man att följden av en dylik politik
blott skulle bli ett nytt krig i Europs eller om den vore
framgångsrik skaffa Frankrike hegemoni på kontinenten, vilket i hög grad
skulle skada England och gjorde det nödvändigt för det att uppträda
mot Frankrike. Vi skola undersöka dessa skäl något närmare och
vanda oss då först mot Tyskland för att få svar på frågan om de
troliga resultaten av Frankrikes aktion.
En enda blick på tyska valutans värdeförsämring säger oss att vad
som än är orsaken därtill tenderar kurvan mot samma finansiella
minimum som den österrikiska eller den ryska. I januari 1922
betaltes genomsnittligen för månaden 100 mark med 2,13 svenska
kronor, i juli samma år hade markens värde sjunkit till nära ½ av
januarivärdet. Under året fortsattes försämringen med rasande
hast. Siffrorna tala ett tydligt språk:
juli ................. 0,83 svenska kronor
augusti.............. 0,40 „ „
september ............ 0,28 „ „
oktober .............. 0,14 „ „
november............ 0,0575 „ „
december............ 0,037 „ „
Således fortskred den månatliga försämringen med i medeltal
50 %. Marken bokstavligen smälte bort. Ingen ville behålla marken
i sina händer. Den vräktes ut på penningmarknaderna överallt i
världen. Ur de tyska sedelpressarna välde samtidigt miljarderna
fram med accelererad hastighet. 1 januari 1922 var
sedelcirkulationen 247 miljarder, 1 juli hade den stegrats till-308 miljarder och
1 januari detta år var den 1,312 miljarder. Till dessa tecken på ett
undergrävt ekonomiskt liv kommer bristen på spannmål. Skörden
var dålig och minst 3 miljoner ton måste importeras representerande
ett värde av ½ miljard guldmark. Dessutom saknades kol. I slutet på
föregående år räknade man med ett måntligt importbehov på l½
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
