Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1923 - Severin, Frans: En statens affärsbank - Olberg, Paul: Rysslands orientpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSSLANDS ORIENTPOLITIK
BOLSJEVISTISKA EXPERIMENT I TURKESTAN.1)
För TIDEN av PAUL ÖLBERG.
I.
S^OVJETBYSSLANDS POLITIK GENTEMOT DE NYA
STAT8-^ bildningarna vid gränsen till Asien äga av flera skäl ett särskilt in-
\2J tresse. Det är intressant och lärorikt att undersöka, hur främre Asien
med sina primitiva socialekonomiska förhållanden sovjetiserades, med
vilka medel det ’ ’kommunistiska’’. väldet upprätthålles och hur dessa orient-
folk i sin tur förhålla sig till bolsjevismen. Rysslands politik i Turkestan är
ett i dessa hänseenden mycket karakteristiskt fall.
*) Jmf. till denna artikel: Julius Braunthal: Bolsjevismens imperialism.
Tiden n:r 8, 1922.
gäller statsföretag. Dels finge affärsbanken icke stå under samma
direkta inflytande av riksdagen som riksbanken nu, och dels vore
det tänkbart, att avdelnings- eller distriktskontor i statsbanken
åt-njöte relativt stor självständighet, större än vad fallet är i de
privata storbankerna. Då vinstintresset knappast komme att spela
samma huvudroll för statsbanken som för de privata bankerna,
behövde ju inte huvudkontoret vara lika intresserat av, att från alla
delar av landet draga sparkapitalet till huvudstaden för att använda
det i de stora spekulationerna. För statsbanken blev utvecklingen av
landets näringsliv den ledande synpunkten.
Alla fördelar som vinnes med storbanksystemet skulle följaktligen
också kunna vinnas genom statsbanken. Statsbanken hade genom sin
landsomfattande organisation samma möjligheter att uppsuga kapital,
där överflöd funnes, och placera det där behovet vore störst. Den
hade samma förutsättningar att finansiera större affärer som
storbankerna, och beträffande säkerheten för insättarna är statsbankems
överlägsenhet utan jämförelse. Genom samarbetet med affärsbanken
finge riksbanken dessutom ett hjälpmedel att inverka på
penningmarknaden, som borde kunna utgöra ett värdefullt stöd till
diskontopolitiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
