Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1923 - Händelser och spörsmål - Ord och sak - Ministerminnen från krigsåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
de offentliga grammofonerna spela sina oförgripliga meningar och tro sig
leda det hela. Det hela går fram som en medelproportional av allsköns tycken
och dårskaper, i lyckligt fall med en djup och mäktig, av svallet omspolad
strömdelare i centrum, och den tröst man äger över osaklighetens välde
i dagsdebatten är den, att alltsammans kanske till slut inte är mera än
ett ackompanjemang, disharmoniskt och märkvärdigt och skrällande, till
den musik som verkligen spelas — och som först framtida historieforskare ha
utsikt att i sin renhet få höra, något hundratal år efter det de skrällande
ackompanjemangerna förtonat i rymden.
Mr Ira Nelson Morris, Förenta Staternas minister i
Stockholm åren 1914—1922, har i fjol givit ut en liten bok om
sina "Mimm-en" från denna tid, som nu utkommit även på
svenska. (P. A. Norstedt & Söner, Stockholm, pris 5: 75.) Boken är avsedd
att för amerikanska läsare sprida kännedom om mr Morris’ verksamhet i
Sverige och om svenska förhållanden, och den innehåller i det hela icke mycket
som är av intresse för svensk publik. Såvida man inte är särskilt
intresserad av en amerikans psykologi, ty i det avseendet ger boken mera
än mr Morris väl tänkt. Men det finns några punkter i samband med
framställningen av Sveriges ställning under kriget, som icke äro alldeles
ointressanta. De ge något av den fläkt av världspolitisk realitet, som kanske
är det mest frapperande en svensk förnimmer vid en resa från sin lilla vrå
bland bergen ut till den europeiska politikens centra. Man känner att landets
handlingar och handlingsförmåga äro icke blott formaliteter, utan hava något
verkligt att betyda för dess öden, att någonting står på spel. De illustrera,
huru Sverige genom sin tillvaro, sin neutralitetspolitik och den styrka,
varöver det i nödfall kunde förfoga, var på sitt sätt medverkande i storpolitiken.
Och huru kyliga och litet påverkade av sentimentala rättfärdighetshänsyn vid
kritiska tillfällen de vindar äro, som blåsa på dennas höjder.
Mr Morris förtäljer, huru det blev hans och hans ententekollegers
angelägnaste uppgift efter Amerikas inträde i kriget att "tilltäppa de läckor",
varigenom export till Tyskland från Sverige gick. Man hade dock att tänka på
sina egna intressen också; om Sverige icke finge exportera något till
Tyskland, finge det inga kol, och ententen var med hänsyn till transitotrafiken
till bundsförvanten Ryssland intresserat av att järnvägstrafiken upprätthölls.
Men i det hela klämde man till hårdare än rätten talte, med kontroll och
svarta listor; "men krigföringens krav kunna tyvärr icke taga mycken
hänsyn till de svagas rätt", som mr Morris lakoniskt säger. Mr Morris varnade
dock mot att gå alltför hårdhänt fram och avstyrde vissa förslag i denna
riktning, som inom ententen framkommit — icke, som det synes, precis av ideella
motiv, utan av realpolitiska skäl:
Då jag uppträdde mot att utsätta Sverige for otillbörlig påtryckning,
stärktes jag i hög grad i min hållning genom den amerikanske militärattachéns,
överste William Colvins, klara syn på saken, överste Colvin motsatte sig ener-
Ministerminnen
från krigsaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
