Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1923 - Karleby, Nils: Arbetarmonopol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETARMONOPOL
195
utan en god organisation. Arbetsmarknaden kräver för sitt
funktionerande ett invecklat system av organisation och offentlig
föreskrift. Det var blott en bristfällighet i analysen,
sammanhängande med det mekaniska sättet att se, då den fria
konkurrensen fattades som frånvaro av organisation. Det är sålunda
klart, att skillnaden mellan fri konkurrens, även i den klassiska
ekonomins mening, och inskränkningar i densamma icke ligger däruti,
att den fria konkurrensen är frihet från mänskligt ingripande i de
sociala krafternas spel, medan inskränkningarna utgöra sådana
ingripanden. Var icke det legala koalitionsförbud, som
företagarintressena i England genomdrev 1799, och i kraft av vilket
fackföreningar voro förbjudna intill 1825, också ett medvetet ingripande ?
Den fria konkurrensen är själv organiserad av människorna, liksom
inskränkningarna däri. De äro uttryck för de sociala krafternas
spel, resultat av mänskliga ingripanden i verkan och växelverkan.
En abstraktion, som söker att ur det obestridligen gemensamma
draget i organisation, protektionism och monopol, att de äro uttryck
för medvetna mänskliga ingripanden i världens gång, härleda en
principiell enhetlighet, utmynnar därför i en intetsägande platityd.
Man vinner intet begrepp om det för monopolet karakteristiska
genom att hänvisa till det, som icke är för detsamma säreget. Vardera
av dessa typer av företeelser har sina säregna, från de andra
skiljaktiga drag, som gör det vilseledande att på grund av mindre
betydelsefulla likheter slunga dem samman i en föregiven enhetlighet.
Att en enhetlig huvudtendens kan spåras i nutidens ekonomiska
utveckling är visst. Men det gemensamma som konstituerar den är
icke det mycket allmänna "medvetet ingripande’ \
Den svenska trustlagstiftningskommittén1) torde icke helt kunna
fritagas från att ha sammanblandat organisation och monopol.
Praktiskt taget alla sammanslutningar med ekonomiskt syfte inom
näringslivet uppföras i denna kommittés betänkande under rubriken
monopolistiska. I sitt lagförslag har den dock något inskränkt
begreppet genom att som bärare av monopol angiva ’ ’företag och
sammanslutningar av företag". Även detta är dock så vitt, att en
sammanslutning av yrkesidkare faller därunder. En sammanslutning
mellan självständiga skomakeriidkare (antag utan anställda arbe-
*) Betänkande, förslag till lag om vissa åtgärder beträffande
monopolistiska företag och sammanslutningar, 1921.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
