Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1923 - Karleby, Nils: Arbetarmonopol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
NILS KARLEBY
tare) i syfte att hålla enhetliga priser, är den ett monopol? Enligt
kommittén blir den detta, därest den utövar ett bestämmande
inflytande på pris- och avsättningsförhållandena inom riket. Detta
gör den, åtminstone skenbart och i samma grad som åtskilliga av
kommittén anförda exempel, så snart den omfattar alla eller ett
övervägande flertal utövare. Men vad skillnad finnes mellan en
sådan sammanslutning och en fackförening, som genom avtal
fastställer enhetliga löner inom ett yrke? Ingen alls — icke ens det,
att vad som i ena fallet kallas prislista i andra kallas avtal, ty
ibland kallas även avtalet prislista. Är alltså fackorganisationen ett
monopol ?
I själva verket gjordes mot trustlagstiftningskommitténs förslag
den invändningen, att de monopolorganisationer som
arbetsgivareföreningarna och fackföreningarna ansågs utgöra icke indrogos
under förslaget. Denna invändning är från den ståndpunkt som
kommer till synes i kommitténs utredning icke lätt att Bemöta. Den
fråga, varmed kommitténs ordförande bemötte densamma i en
offentlig diskussion,1) nämligen om det skulle vara lämpligt att slita
lönetvister genom en trustlag, är intet bemötande i sak. Ej heller
är det uttömmande eller träffande i sak, om det också må vara i
och för sig riktigt, då det — såsom av en talare i den nämnda
debatten skedde — svaras, att ’ ’fackorganisationerna ha skapats såsom
sociala organisationer, skyddsåtgärder, vidtagna av arbetarna själva,
därför att samhället uraktlåtit att vidtaga några sådana åtgärder.
Fackorganisationerna äro fortfarande skyddsorganisationer’’. De
skulle därför icke kunna betraktas som monopol. En
sammanslutning blir emellertid icke mindre en social organisation, om den bildas
t. ex. av arbetare, som självständigt driva yrke, skomakeri eller
lantbruk eller snickeri, än om den bildas av mot lön anställda arbetare.
Även de rena kartellerna ha för övrigt understundom haft
karaktären av "nödens barn", av skyddsorganisationer. Om
"arbetskraften icke är en handelsvara utan någonting som bör socialt
värdesättas", gäller detta då icke all arbetskraft, icke blott lönarbetarens?
Vad är det principiellt för skillnad mellan sockerbruksarbetarnas
fackförening och betodlarnas, vilken senare av kommittén räknas till
monopolen? Saken är nog den, att intetdera av de anförda skälen
*) Nationalekonomiska Föreningen 16 mars 1922. Föreningens
förhandlingar 1922, s. 32.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
