Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1923 - Karleby, Nils: Arbetarmonopol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETAKMONOFOL
201
sammanhanget mindre vikt1) må vara tillåtet — genom den
samhälleliga prisbildningsprocessen den del av totalresultatet, som
motsvarar densammas betydelse för dess uppnående.2) Varje lika del
av en produktionsfaktor erhåller lika del av det på faktorn i fråga
fallande beloppet. Skälet härtill är helt enkelt, att det icke finnes
någon anledning, varför olika ersättning för lika delar skulle uppstå.
Men dessutom ligger bakom kravet härpå — ty i och för sig kan man
ju tänka sig andra grunder än den lika uppdelningen och andra
metoder för fördelningen än sådana, som föra till denna — samma
tanke, som ligger bakom det demokratiska kravet i allmänhet: ett
intressant faktum, som på sitt sätt vittnar om det mänskliga
tänkandets enhetlighet och visar, varför auktoritetsvälde och auktoritär
prisbestämning (som i medeltiden) följas, liksom demokrati och
demokratisk prisbildning (i nutiden). Demokratin fotar på den
abstrakta lika rätten; besluten bli en resultant av medborgarnas
utövning av denna rätt. Den lika rätten, utövad av de olika delarna
inom en produktionsfaktor, verkar så, att abstrakt sett lika får lika.
Förutsättningen för resultatet är dock, att det står varje del fritt
att välja den plats han önskar; det är genom denna tävling,
utjämningen åvägabringas. Att hindra någon häri, förnimmes såsom en
kränkning av den lika rätten. Det är därför den demokratiska
instinkten reagerar mot sådana hinder — monopol.
Detta är i grunden samma resonemang, som den klassiska
ekonomin förde. Denna stod också på demokratisk grund, ehuru den icke
alltid förde ut sin demokrati till dess konsekvenser (rörande
äganderätten till de .sakliga produktionsfaktorerna!). Resonemanget måste
sålunda underkastas alla de inskränkningar, som det verkliga livets
bristande rörlighet jämfört med de abstrakta förutsättningarna
betingar. Det står såsom representant för en tänkt idealtyp och skiljer
sig från verkligheten ungefär som en framställning av den politiska
demokratins teori från den politiska demokratins verklighet. Men
det är en sida av dessa inskränkningar som har alldeles speciell
betydelse och leder till observationen av en typ av ’¾rbetarmonopol’’,
*) Frågan om förhållandet mellan de olika produktionsfaktorerna som
helheter är av skäl som i föregående uppsats, Tiden, h. 3, s. 138 anföres, här
lämnad å sido.
2) Att produktionsfaktorernas ersättning icke är identisk med
inkomstfördelningen, är redan i föregående uppsats, s. 138 ff., visat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
