Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1923 - Karleby, Nils: Arbetarmonopol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
NILS KARLEBY
som icke så ofta uppmärksammas.1) Det är, att de kvalitativa
skillnaderna mellan de olika delarna inom en produktionsfaktor
föranleda olika ersättning.
Delarnas likhet är en abstraktion. I verkligheten äro de skilda
delarna — de olika mänskliga arbetskrafterna, de olika jordbitarna;
däremot icke kapitaldelarna — olika, och som följd därav har man
i stället för likhet i ersättning den mest brokiga olikhet. Detta
ändrar dock icke själva grundtanken; kvalitativa avvikelser från
det abstrakta genomsnittet betinga avvikelser från det abstrakta
måttet av ersättning. Men varför? Något annat sätt att mäta den
ekonomiska betydelsen av kvalitetsskillnaden än prisbildningen själv
finnes under fri prisbildning ej. Men någon naturlig orsak varför
en kvalitetsskillnad skulle betinga olika ersättning finnes heller icke.
Det är helt enkelt en fråga om tillgången. Råder stark knapphet i
förhållande till behovet på viss kvalitet, får denna hög ersättning;
och tvärtom. Men det finns icke en kvalitativ olikhet, som icke kan
beträffande dess möjlighet att framkalla olikhet i ekonomisk
ersättning elimineras genom ändringar av tillgången.2) Den kvalitativa
olikheten räcker i och för sig icke för att skapa ekonomisk olikhet;
det kräves att dess kvantitet medverkar.
Den viktiga frågan är sålunda, i vad mån knappheten på viss
kvalitet inom produktionsfaktorerna är naturlig eller social. I förra
*) Inom nationalekonomin har den dock varit observerad och erkänd i
termen ? ’non-competing groups", d. v. s. att olika samhällsgrupper icke sinsemellan
konkurrera.
2) "Om det funnes en obegränsad tillgång på skickliga affärsmän, skulle
ingen av dem kunna uppnå höga inkomster ... Förklaringen till att i ett fritt
samhälle grovarbetet ger så låga löner är, att det finns så ytterligt många
människor, som kan göra detta arbete och intet annat... Antag att
mänskligheten avsevärt sjunkit i fysisk styrka, så att det stora flertalet människor
vore ur stånd att sköta hacka och plog. Då skulle de få som fortfarande vore
i stånd att utföra hårt kroppsarbete erhålla hög ersättning. Intet slags arbete
kan så svårligen umbäras. Liksom i Achilles dagar den väldige krigaren var den
beundrade hjälten, skulle i ett samhälle, varest tillgången på grovarbetare vore
ytterligt knapp, den muskulöse mannen vara den avundade. Han skulle få hög
betalning, emedan hans arbetes gränsproduktivitet vore stor; och det som är
knappt och får högt arvode åtnjuter allmän uppskattning. Utan tvivel, skulle
den muskulöse arbetaren se ned med medlidande på resten av mänskligheten,
beroende av honom för det nödvändigaste; precis som den kapitalistiske
affärsmannen nu medlidsamt betraktar dagakarlen, beroende av honom för
möjligheten att vinna livsuppehället. Den sociala graderingen skulle vara upp- och
nervänd," Taussig, Principlcs of Economies, II, ss. 138, 171, 172.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
