Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1923 - Carleson, C. N.: Massa och enhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232 C. N. CARLESON
Om till och med biologi är bunden vid tal, så måste så även i all
synnerhet vara fallet med sociologi, till vars förfogande icke står
något annat tillförlitligt medel att uttrycka sociala organs uppgift
och roll, framväxt och regress. Ur en bred synvinkel ställas vi då
vid denna punkt i vår argumentation inför den gamla, ett kanske
blott skenbart irrationellt viljemoment inneslutande frågan om
lagbundenhet — icke-lagbundenhet, determinism -— icke-determinism.
Därvid må då förutskickas, att termen "lag" inom en
vetenskapsgren, t. ex. "naturlag", en "lag" inom logik eller algebra etc,
givetvis icke är synonym med den juridiska termen "lag". Äter
må framhållas, att "lag" i den förra bemärkelsen är en
arbetshypotes för forskning, icke ett påbud, som avgränsar tillåtet från
otillåtet i fråga om samhällsborgarens relation till samhället. "Lag"
i socialvetenskaplig mening kan likväl å andra sidan bringas i en
viss förbindelse med juridisk "lag"; den är till och med just den
viktiga bindeled mellan samhällsvetande å ena sidan och politik,
jurisprudens och administration å andra sidan, som det är en av
socialismens uppgifter att skapa just med aktgivande på "massan".
Men om nu massfenomenen från naturvetenskaplig,
fysisk-matema-tisk och sociologisk synpunkt äro lagbundna, d. v. s. bundna av
regler för konsistens och förlopp, så äro givetvis företeelserna och
händelserna inom massan så även, ehuru med det viktiga tillägget,
att huvudriktningen för massans rörelse tillåter inom sig
oregelbunden rörelse av "enheterna". Här är spörsmålens innersta
kärnpunkt, här möta vi tvivlets och tvekans till oavlåtlig iakttagelse
eggande dualism, ty man har rätt och fog att spörja, om
massförändringar kunna och böra betraktas som resultat av delrörelserna
såsom massrörelsens otaliga komponenter. Hur skola vi då orientera
sådana begrepp som ’ ’riktning’’, ’ ’tendens’’, ’ ’mål" ? Ju flere och
säkrare siffror, lyder svaret, desto bättre för vårt omdöme — men
måste vi då icke även tyda och tolka dem och kan icke då
vårt omdöme tänkas påverkat antingen "deterministiskt" eller
"ieke-deterministiskt ?" Det är nytt fält för eftertanken. Vad
är slutligen "öde", "predestination" och vad är "vilja"! Kan
"viljan" gripas med siffror? Är social "vilja", massvilja,
väsensskild från individuell "vilja"?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
