Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1923 - Olberg, Paul: Ryska ställningar och utvecklingslinjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
PAUL ÖLBERG
Bonden förhåller sig ingalunda välvillig mot denna planmässiga
utsugning av hans näring. Men lian finner sig i detta onda för att
slippa ifrån ett eventuellt större ont. Ty hur hårt sovjetregeringens
skattepolitik än går åt lönen för hans möda, så lämnar den doek
bondens rätt till jorden oantastad. Bondens strävan har genom
revolutionen till hälften förverkligats, även om han själv måste bringa
stora offer. Sovjetregimens ersättande med en ny statsform, som
efter all sannolikhet skulle stå på den sociala restaurationens grund,
innebär däremot för bondebefolkningen en stor fara för förlust av
den förvärvade marken. Därför föredrar bonden status quo
framför varje ny politisk omvälvning.
Till följd av att industrin och handeln lamslagits och
stadsbefolkningens köpkraft oupphörligt sjunker kommer staden som ekonomisk
faktor inte längre i fråga för bonden. Han kan där varken skaffa
sig de nödvändiga behovsartiklarna eller avsätta sina produkter för
vad de äro värda. Han drog därför konsekvenserna härav och
övergick till husbehovsodling. Bonden isolerade sig från staden och
upphörde att över huvud bekymra sig om rikets politiska liv. Detta
avskiljande från stadskulturen är mycket gynnsamt för diktaturen.
Detta inte blott för att politisk likgiltighet är en kraftkälla för varje
envälde utan också för att maktområdet härigenom blir avsevärt
begränsat. Kreml behöver faktiskt regera blott över en liten
minoritet av stadsborna.
Böndernas passivitet i politiskt hänseende beror naturligtvis också
till en inte ringa grad på den kroppsliga och moraliska utmattning,
som världskriget, inbördeskriget och terrorn orsakat bland dem.
Betrakta vi stadsbefolkningens läge från samma synpunkt, d. v. s.
med tanke på tillkämpade fördelar, så se vi, att det här är mycket
sämre ställt än hos bonden. Det är också ganska naturligt, ty
staden har såväl ekonomiskt som politiskt lidit mycket mer än byn.
Av rent tekniska skäl var statsapparaten helt enkelt ur stånd att
fullständigt utmatta över 15 miljoner bondehemman. Men den
saknade ingalunda förmåga att lamslå städernas ekonomiska liv.
Stadsbefolkningen, som inte ville visa sovjetregimen någon erkänsla,
pris-gavs genom lämpliga åtgärder planmässigt åt hungern, allt under
det den kommunistiska tjänstemannakåren och röda armén kunde
glädja sig åt att bli särskilt materiellt omhuldade. Vidare utsattes
stadsborna för en långvarig terror. Bolsjevismen förintade landets
alla politiska partier från yttersta högern ned till deras eget parti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
